Definition & Betydelse | Svenska ordet STENGODS


STENGODS

Definition av STENGODS

  1. hårdbränt lergods

Antal bokstäver

8

Är palindrom

Nej

10
EN
ENG
GO
GOD
OD
ST

15

15

209
DE
DEG
DEN
DEO


Sök efter STENGODS på:



Exempel på hur man kan använda STENGODS i en mening

  • Dryckeskanna är ett större cylindriskt dryckeskärl med stor bågformig hänkel och med gångjärn fäst lock som öppnas med tummen, gjord i lergods, stengods, metall, trä, glas eller porslin med mera.
  • Keramik (av grekiska: keramos, krukmakarlera) betecknar såväl framställningen, som själva godsen av bränd plastisk lera, såsom lergods, stengods, flintgods, porslin med flera.
  • Bartmannkrus (från tyska Bartmann, "skäggman"), även bartmannkanna, är ett slags kärl av stengods som tillverkades i Central- och Västeuropa under 1500- och 1600-talen, särskilt kring Köln i dagens Tyskland.
  • Lergods skröjbränns vid en något lägre temperatur (mellan 1 000°C och 1 150°C) än stengods och sintrar ej vid skröjbränningen.
  • Klinker (tyska: klingen, ljuda, klinga) är en bränd keramisk platta av stengods eller flintgods som används för beklädnad av företrädesvis golv, men även väggar, terrassgolv, utvändiga trappor och badrum m.
  • 1954 började företaget marknadsföra sitt gröna stengods av kaffekoppar och 1960 lanserades ett snabbfilter i plast.
  • Där tillverkade han sitt oglaserade blå eller gröna stengods, som var prytt med vita figurer i relief och han använde sig av pigment som var hans egen uppfinning.
  • Runt sittplatserna på perrongerna har konstnären Tor Hörlin dekorerat en nisch i stengods som invigdes samtidigt med stationen 1967.
  • Själva sejdeln var i början tillverkad av stengods men kompletterades och avlöstes kring sekelskiftet 1900 av enliterssejdlar i glas.
  • Leuchovius är mest känd för sin produktion av stengods med skimrande glasyrer, engobe och relief, ofta med mönster av små handrullade kulor på ytorna.
  • På 1950- och 1960-talen blev hon känd för rustik brukskeramik i enkla och funktionella former samt kannor och skålar i stengods; därvid betonar hon starkt nyttoaspekten.
  • Försök med glasyrer och leror ledde 1957 fram till sintergods, tekniskt ett stengods, som genom lägre bränntemperatur var billigt att tillverka.
  • Han gjorde ett antal offentliga verk, såsom stengods och sgraffito, Tekniska nämndhuset, Stockholm (1964–1966), stengodsreliefer, Umeå universitet (1967), väggmålningar, Nacka gymnasium (1979), Hängande plåtar i taket, Farsta tunnelbanestation (1980), stengodsfasad, Televerket, Stockholm (1983) och stengods, rumsgestaltning för Planetariet på Naturhistoriska riksmuseet (1992).
  • Under 15 år med stengods på Gustavsberg skapade Bengt Berglund en sällsam keramisk värld, färgad av marina former men också av hans lekfulla humor och samhällskritik.
  • Gunnar Nylund återvände i början av 1960-talet till Köpenhamn, där startade han tillverkning av stengods för Nymölle Keramiska Fabrik i Lyngby.
  • Termen porslinsmålning begränsar sig egentligen till porslin, men metoden kan med fördel användas på andra lertyper, som stengods och lergods – varför exempelvis en beteckning som "underglasyrmålning" egentligen vore mera adekvat.
  • Hon arbetade med unikt stengods men främst med serviser som Isolde, Birgitta 1976, Japonica, Jenny 1977, Ingrid, Sierra, Maj, Nordica 1978, Nocturn, Prince, Fjord 1979, Diamant 1982, Galaxy 1984, Fleur 1985, Lili 1987, Linnéa och Spira 1989.
  • Bland hans offentliga arbeten märks bland annat en polykromerad altartriptyk för Kävsjö kyrka, ett triumfkrucifix för Särna kyrka, ett stort smidesgaller för Svenska Cellulosas huvudkontor, bronsskulpturen Eva på esplanaden i Huskvarna, en portal i stengods vid Karolinska sjukhuset samt skulpturen Continuité i Sundsvall.
  • Axel Johannes Salto, född den 17 november 1889 i Köpenhamn, död där den 21 mars 1961, var en dansk grafiker och formgivare av keramik och stengods med stiliserade djur som motiv till litografier.
  • Industrin omfattar i övrigt petroleumraffinering och produktion av bland annat järnvägsmateriel, stengods och konserver.


Förberedelsen av sidan tog: 102,20 ms.