Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet STIFTANDE

Definition av STIFTANDE

1. det att stifta
2. presensparticip av stifta

Exempel på hur man kan använda STIFTANDE i en mening

• Lundström instiftade 1908 Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet och var dess sekreterare från dess stiftande.
• Sällskapet, som i början var livskraftigt, tynade av omkring 1860 och än mer efter sällskapet Iduns stiftande (1862) samt upphörde helt 1864.
• Han var stiftande ledamot av Nordiska oldskriftsselskabet i Köpenhamn 1875, blev korresponderade ledamot av Vitterhetsakademien 1862, och från 1872 arbetande ledamot, ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1873, av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1882, hedersledamot av Södermanlands-Nerikes nation 1887, av Lantbruksakademien 1888.
• Ledamöterna är indelade i olika kategorier: hedersledamöter (högst sju), inländska arbetande ledamöterna (högst 100), utländska arbetande ledamöter (högst 35) och stiftande ledamöter (högst 50).
• Han ordade oavlåtligt för frihet, upplysning och nyttiga inrättningar, och bidrog även personligen till stiftande av en och annan sådan inrättning, såsom Hillska skolan på Barnängen, Värmlands privatbank med mera.
• Sars författade en mängd vetenskapliga monografier och avhandlingar, spridda i lärda samfunds publikationer och facktidskrifter, till exempel "Archiv for mathematik og naturvidenskab", för vilken han var medutgivare från dess stiftande 1876.
• Den 10 november 1882 bjöd han in till "öfverläggning om stiftande af en fornminnesförening och bildande af ett Museum i Skellefteå stad, till förvaringsrum för fornsaker från Westerbotten".
• År 1877 blev han referent vid och 1887 president i sjökrigsrättskommissionen av "Institut de droit international", i vars stiftande han 1873 deltagit.
• Han tjänstgjorde som extra lärare vid Söderhamns läroverk, blev ordförande i fattigvårdsstyrelsen, ledamot i styrelsen för Gävleborgs läns skyddshem för vanartade barn vid Gullgruva från dess stiftande, inspektor för Söderhamns realskola och kommunala gymnasium, inspektor för Söderhamns flickläroverk, ordförande i folkskolstyrelsen alltsedan skolväsendet lades under stadsfullmäktige och 1914 prost i Hälsinglands östra kontrakt.
• Palacký var en av inbjudarna till stiftande av "Matice česká" (ett böhmiskt vetenskapligt-nationellt förlagssamfund, 1830), skrev en biografi över Josef Dobrovský (1833) och utgav 1840 tillsammans med Pavel Josef Šafařík "Die ältesten Denkmäler der böhmischen Sprache" (av vilka visserligen en stor del visat sig vara oäkta).
• Han var vidare en av de sex stiftande medlemmarna av Namnlösa sällskapet, inom vilken krets han verkade som rolighetsminister.
• Hans livsgärning förknippades med Foreningen til de norske fortidsmindesmerkers bevaring, i vars stiftande 1844 han deltog, vars "Aarsberetninger".
• Även som sekreterare i Svenska skogsvårdsföreningen alltsedan dess stiftande 1902 och redaktör av dess tidskrifter (tillsammans med Henrik Hesselman) utövade han en betydelsefull verksamhet för svenska skogsvårdens utveckling framför allt genom exkursioner, vilka samlade skogsmän från snart sagt hela Sverige och på senare tid även från grannländerna för att ute i skogen diskutera forstliga frågor.
• Han kom in i Videnskabernes Selskab ganska kort efter dess stiftande 1742 och har i dess skrifter i ett arbete om norrsken noggrant sammanställt äldre och nyare redogörelser om iakttagelser av detta fenomen.
• Den första som kom i åtnjutande av dylikt understöd, var änkan efter initiativtagaren till Sällskapets stiftande, Brodern Theorin, som avlidit redan den 2 mars 1855 och således icke fick vara med på högtidsdagen 1855.
• Som ordförande i FN:s Sasakawa miljöpriskommitté fick Pastrana erkännande för stiftande av världens första miljölag för naturresurser och efter hans död instiftade FN den årliga Pastrana Borrero-konferensen i New York under prisutdelningen.
• Rehfues tillbringade flera år i Italien, blev 1807 bibliotekarie hos kronprins Vilhelm av Württemberg, 1819 kurator för Bonns universitet, i vars stiftande han haft en väsentlig andel, och upphöjdes 1826 i ärftligt preussiskt adelsstånd.
• Han var även ledamot av Simrishamns fattigvårdsstyrelse 1833–1853, ledamot av Skånska brandförsäkringsinrättningen i Lund 1833–1852, ledamot av stadens äldste 1835–1853, av Simrishamns hamnbyggnadsdirektion 1842–1846, av Simrishamns skolstyrelse 1842–1853, taxeringsman i stadens bevillningskommitté 1842–1850, ledamot av dess brandstodskommitté 1843–1849, fullmäktig i Simrishamns fabriks- och hantverksförening från dess stiftande samt dess ordförande 1847–1853.
• Rost, som var geheimeöverskolråd, var 1841–59 rektor för gymnasiet i Gotha och sedan 1842 meddirektör för Lebensversicherungsbank i Gotha, Tysklands äldsta och största livförsäkringsbolag, i vars stiftande (1827) han tagit verksamt del.
• Valonen innehade flera förtroendeposter på det museala området; bland annat var han styrelseordförande för Finlands museiförbund 1960–1970 och en av de stiftande medlemmarna i Fölisöstiftelsen 1956 samt dess ordförande 1960–1981.

Förberedelsen av sidan tog: 544,34 ms.