Definition & Betydelse | Svenska ordet STJÄRNORS

Definition av STJÄRNORS

1. böjningsform av stjärna

Exempel på hur man kan använda STJÄRNORS i en mening

• Hon fick tjänst som en av Harvardastronomen Edward Charles Pickerings mänskliga räknare, med uppdrag att mäta och katalogisera stjärnors ljusstyrka utifrån hur de framträdde på observatoriets fotografiska plåtar.
• Hans mest kända insatser handlar om stjärnors upp- och nedgång och de geometriska överväganden som sfäriska förhållanden kan medföra relaterat till jorden som en roterande glob.
• Till Goulds Uranometria argentina sluta sig vidare hans zonkatalog, med noggrant angivande av 73 160 stjärnors på södra himmelen läge, och hans generalkatalog, upptagande 32 448 liknande stjärnor.
• Katalogen täcker hela stjärnhimlen och är amnärkningsvärd som det först storskaliga försöket att katalogisera stjärnors spektraltyper.
• / Och hemmets ljus, som lyser sprött / likt stjärnors sken i gryning, / är mer än glans, som festen fött / och fyrars blänk i dyning.
• Eftersom stjärnors luminositet ökar exponentiellt med massan ligger ljusstyrkan hos hyperjättar ofta väldigt nära Eddingtongränsen, som kort förklarat är luminositeten där det gravitationella trycket inåt motsvarar strålningstrycket utåt.
• Under 2011 fungerade Hellberg som ciceron i tv-programmen 4 stjärnors middag, och är också en av deltagarna i Kockarnas kamp, på TV4 hösten 2012.
• Ett annat problem för jordbaserad fotometri är atmosfärisk scintillation som stör precisa mätningar av stjärnors ljusstyrkor.
• Detta möjliggörs av att kärnreaktionerna i stjärnors centrum orsakar ett strålningstryck i motsatt riktning mot den gravitationella kraften och motbalanserar den.
• Observatoriet består av fjorton större geometriska anordningar för att mäta tid, förutsäga förmörkelser, spåra stjärnors position då jorden snurrar runt solen, ta reda på planeternas deklinationer och fastställa himmelska altituderna och relaterade efemerider.
• Forskningsinstitutet bildades 1967 och bedriver främst forskning kring planeters och stjärnors bildande under ledning av Thomas Henning, och kring galaxer och kosmologi under ledning av Hans-Walter Rix.
• McClean, som var medlem av Solar physics committee i London, utförde värdefulla arbeten över absorptionslinjerna i solens och fixstjärnornas spektra och påvisade bland annat tillvaron av syre i vissa stjärnors atmosfärer.
• Cecilia Payne-Gaposchkin, som först föreslog den i nuläget accepterade uppdelningen av stjärnors atmosfärer.
• Några av dem (tunga transuraner, alla supertunga grundämnen) saknas uppenbarligen i naturen; andra grundämnen återfinns endast i spårmängder i jordskorpan (teknetium, prometium, astat, neptunium och plutonium), i stjärnors fotosfär (teknetium och möjligen prometium) och i supernovor (californium och förmodligen dess sönderfallsprodukter – berkelium, curium, americium och lättare).
• Han publicerade en katalog över femtiotre nebulosor och en annan (1857) över 140 stjärnors deklination samt bidrog med astronomiska uppsatser till Connaissance du Temps.
• Astrofysikens vanliga svarta hål finns två storlekar: dels de supermassiva svarta hål som är de avlägsna kvasarernas kraftkälla och antagligen styr galaxers bildning och framväxt av struktur i det tidiga Kosmos, dels de svarta hål av några solmassors storlek som bildas i slutet av massiva stjärnors utveckling.
• Det är fler pålar än som behövs för enkla solinriktningar, och det har därför spekulerats i om pålkretsarna också har använts för att observera månvarv och stjärnhimlen, till exempel Plejadernas och andra stjärnors och planeters rörelser.

Förberedelsen av sidan tog: 66,11 ms.