Definition & Betydelse | Svenska ordet STORMAKTSTIDENS

Definition av STORMAKTSTIDENS

1. böjningsform av stormaktstid

Exempel på hur man kan använda STORMAKTSTIDENS i en mening

• Skokloster är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige och tillkom under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period.
• Den föregås av unionstiden (även kallad yngre medeltiden) (1389–1521) och efterföljs av stormaktstidens (1611–1718) första skede, yngre vasatiden (1611–1654).
• Stenbock som var en av stormaktstidens mäktigaste personer lät då arkitekten Nicodemus Tessin den äldre rita slottet; det tredje hjulet i skaran blev arkitekten Mathias Spieler som något modifierade det ursprungliga projektet.
• Han visade tidigt ett starkt intresse för historia och påbörjade redan vid tolv års ålder ett biografiskt lexikon över stormaktstidens generaler, vilket han fem år senare slutförde som ett 268-sidigt enskilt arbete i fjärde ring.
• Genom stormaktstidens centralförvaltning och ökande resande, hade belastningen på allmogens skjutsplikt nått outhärdliga nivåer och en lindring var oundgänglig.
• Suecia antiqua et hodierna (latin för "Det forna och nuvarande Sverige"), även vardagligt kallad Suecian, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet.
• Han anknyter till historiska stilar som nygotik och renässans, men även romansk byggnadskonst samt, efter 1900, stormaktstidens arkitektur.
• Till minnet av det goda Sverige – lantmätaren och arkitekten Jonas Sundahl i den svenska stormaktstidens yttersta utmark.
• Identifieringen med Bodekull offentliggjordes 2017 av Niklas Eriksson, som studerat dokument om stormaktstidens farleder i amiralitetets arkiv.
• Ulrich Lange, Till minnet av det goda Sverige – lantmätaren och arkitekten Jonas Sundahl i den svenska stormaktstidens yttersta utmark.
• Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand av Håkan Håkansson, Makadam.
• Redovisningsavdelning Marviken (2020) är en spänningsroman om en underrättelseofficer i ett alternativhistoriskt Sverige som bevarat stormaktstidens gränser.
• På 1660-talets förlänades de som några av mycket få lösören en egen plansch i stormaktstidens stora propagandaverk Suecia antiqua et hodierna.
• Språkprofessorn Carl Ivar Ståhle beskriver rimkrönikan i sin bok Vers och språk i vasatidens och stormaktstidens svenska diktning: "Versen är otymplig och fylld av den höviska krönikeknittelns schabloner, men krönikan fascinerar genom sin frustande energi, egenrättfärdighet och hätskhet".
• Casinge har även genom genealogisk forskning i arkiv kunnat härleda de resandes rötter till stormaktstidens "ziguenare" och "tartarer".

Förberedelsen av sidan tog: 73,70 ms.