Information om | Svenska ordet STYRSÖ

Exempel på hur man kan använda STYRSÖ i en mening

• Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte.
• Olsson, född 28 oktober 1916 i Styrsö församling i dåvarande Göteborgs och Bohus län, död 12 juli 2013 i Hovås, var en svensk redare, som grundade Stenasfären.
• Namnet Styrsö är tidigast belagt i Valdemar Sejrs jordebok från 1200-talet och skrevs ”Styrisø”, med betydelsen styrir (skeppsbefälhavare) i fornnordisk sjömilitär organisation.
• Tingsställe var tidigt Lundby i Lundby socken (före 1698) och Brännö i Styrsö socken i Askims härad (fram till omkring 1730) och från 1698 i Kärra i Säve socken i Västra Hisings härad.
• Vid 1700-talets slut kom Örgryte, tillsammans med Råda och Styrsö att räknas som annex till Fässberg.
• Församlingen var under medeltiden troligen moderförsamling i pastoratet Fässberg, Råda och Kållered för att därefter till 1 maj 1879 vara moderförsamling i pastoratet Fässberg, Askim, Frölunda, Råda och Kållered och som mellan 1603 och 1732 även omfattade Styrsö församling.
• Ylva sätts in främst till Styrsö Tången och Brännö Husvik kombinerat med några vändor till Vrångö och några turer till Brännö Rödsten.
• Hon ställdes 1823 inför rätta anklagad för sjöröveri tillsammans med sin dräng Anders Andersson, båda bosatta på Vrångö, båtsmannen Johan Andersson Flatås från Göteborg (gift med hennes faster), fiskaren på Styrsö Christen Andersson och hans dräng Carl Börjesson.
• Yrkesmässigt var han 1952–1954 lantarbetare, ombudsman för SLU-distrikt i Jönköping 1957–1960, kamrersassistent i Torslanda landskommun 1964–1967, förvaltningschef i Styrsö kommun1969–1974 samt utredningssekreterare i Göteborgs kommun 1967–1969 och från 1974.
• I socknen ligger öarna tillika tätorterna Asperö, Brännö, Donsö, Vrångö och Styrsö med sockenkyrkan Styrsö kyrka, samt småorten Köpstadsö.
• Styrsö låg därefter förtöjd på olika ställen i Södertälje innan hon fick plats vid gamla tegelbruket vid Linasundet i Södertälje.
• Dessa var Asperö municipalsamhälle (3 september 1915–31 december 1959), Brännö municipalsamhälle (1 december 1912– 31 december 1922), Donsö municipalsamhälle (1 december 1911–31 december 1959), Styrsö municipalsamhälle (4 maj 1923– 31 december 1959) och Vrångö municipalsamhälle (3 september 1915–31 december 1959).
• Johan Ludvig Engström, född 14 februari 1812 i Stockholm, död 20 februari 1877 i Styrsö församling, Göteborgs och Bohus län, var en svensk distriktsläkare och amatörmusiker.
• Märta Sofia Taube-Ivarson, född Taube (hon signerade sina arbeten med Ivarsson efter sin vigsel) 2 maj 1888 i Styrsö församling, död 15 januari 1974 i Göteborg, var en svensk gymnastikdirektör, skulptör och målare.
• Nils Silfverskiöld var son till överläkaren och föreståndaren för "Kustsjukhuset för skrofulösa barn å Styrsö", Petter Silfverskiöld och Anna, född Warholm, och tillhörde den adliga ätten Silfverskiöld nummer 1073.
• Fagerberg var ledamot av styrelsen för AB Svenska Amerika Linien från 1933, av styrelsen för Göteborgs stads Bostads AB som ordförande 1945-1947, av styrelsen för Järnvägs AB Göteborg-Särö 1944–1961, av styrelsen för Hotell AB Heden som ordförande från 1947, av styrelsen för Bostads AB Nutiden från 1948, av styrelsen för AB Långedrag med Långedrags Restaurang AB som ordförande från 1949, av styrelsen för Styrsö Trafik AB från 1949 samt av styrelsen för Västsveriges Allmänna Restaurang AB från 1952.
• Hon hade separatutställningar på Öbergska Styrsö, Mauritz Kaffe i Göteborg, Skeppsholmens folkhögskola i Stockholm, Galären, Skandiahamnen i Göteborg, Sjöhistoriska Museet i Stockholm, Mölndals Sjukhus, Nemeshallen i Mölnlycke, Kulturhuset i Mölnlycke och Sjöfartsmuseet i Göteborg.
• Vid detta rederis likvidation övertogs fartyget 1922 av Styrsöbolaget och gick då i skärgårdstrafik under namnet Styrsö II.
• Hon satt med i Göteborgs barnavårdsstyrelse, i styrelsen för Göteborgs Kvinnohus i Kållered, i styrelserna för Styrsö kustsanatorium, Rävlanda barnsanatorium, Fruntimmersföreningens flickskola, Sällskapet Livbojen i Göteborg med mera.
• Styrsö kustsjukhus, initiallt kallat Havskuranstalt för skrofulösa barn och under senare delen Styrsö kustsanatorium, var en vårdinrättning på Styrsö i Göteborgs skärgård som drevs mellan 1890 och 1951.

Förberedelsen av sidan tog: 102,83 ms.