Definition & Betydelse | Svenska ordet SUBSTANTIVEN

Definition av SUBSTANTIVEN

1. böjningsform av substantiv

Exempel på hur man kan använda SUBSTANTIVEN i en mening

• Ordet används också om kategorier av böjningsmönster hos substantiven inom språk där det existerar flera varianter och hos adjektiven i (främst) språk där de kongruensböjs med sina substantiv i diverse former.
• Den används i första hand för substantiv och pronomina, men ordet kan också användas om böjningskategorier hos ord av andra ordklasser som kongruensböjs med substantiven i aktuell kategori.
• Ett särdrag som många Niger-Kongospråk delar är bruket av ett system som kategoriserar substantiven i flera klasser, på ett sätt som åtminstone delvis påminner om ett genus-system.
• Bland västerländska språk är det vanligast att substantiven indelas i maskulinum, femininum, neutrum, reale, genus med semantisk koppling eller inget genus alls.
• Artepitet i det vetenskapliga namnet är det latinska adjektivet acutus (skarp/spetsig), besläktat med verbet acuere samt med substantiven acumen och acus (spets/nål).
• Arte et marte är en latinsk fras som betyder "konst och krig", vilket som motto kan uttydas som "genom fredliga och krigiska dåd" då substantiven står i singular ablativ.
• I bjursmålet delas substantiven liksom i många andra svenska dialekter, tyska och isländska in i tre genus – maskulinum, femininum och neutrum, vilket är en kvarleva från äldre tiders språk (Hultman 2003:50).
• Exempelvis innehåller ordlistan inte substantiven grease, discoloration och aural warning system och inte heller verben ream och drill, men dessa ord kan enligt riktlinjerna vara tillåtna som definierade tekniska termer.

Förberedelsen av sidan tog: 211,22 ms.