Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SULFIDER

Definition av SULFIDER

1. böjningsform av sulfid

Exempel på hur man kan använda SULFIDER i en mening

• Korrosion (från latinets corrodere som betyder fräta sönder), frätning, innebär att ett material, vanligtvis en metall, löses upp genom en kemisk, oftast elektrokemisk, reaktion till en mer stabil form, som exempelvis oxider, hydroxider och sulfider.
• I Toulouse fortsatte han sina fysiska och kemiska undersökningar till sulfider, klorider, kromater och kopparföreningar.
• Veden innehåller varierande mängder metallföreningar, som i samband med kokprocesserna hamnar i svartluten, och dessa metaller eller metalljoner bildar i grönluten olösliga metallsalter (i huvudsak i form av sulfider och karbonater).
• Ibland, särskilt för oxider och sulfider, skrivs löslighetskonstanter med vätejoner i vänsterledet i stället för med hydroxidjoner i högerledet.
• Den bildas genom reaktion mellan sulfit och svavel i kokande vatten eller genom ofullständig oxidation av sulfider.
• Sulfoxider kan ses som oxiderade sulfider, ur vilka de kan framställas genom oxidation med till exempel en ekvivalent MCPBA.
• Vid rostning av sulfider avlägsnas exempelvis svavel som omvandlas till svaveldioxid som går bort med rostgaserna.
• Proustit förekommer på olika platser, som hydrotermiska avlagringar som en fas i den oxiderade och supergena zonen, tillsammans med andra silvermalmer och sulfider som naturligt silver, naturlig arsenik, xantokonit, stefanit, akantit, tetraedrit och klorargyrit.
• Vanligtvis som beläggningar på kalcocit, kalcopyrit, bornit, enargit, pyrit och andra sulfider, förekommer det ofta som pseudomorfa ersättningar av andra mineraler.
• Övriga mineral som kan förekomma i bergarten är oxider, biotit, plagioklas, olivin, amfibol, platinamineral samt sulfider.
• Arter som använder bakterieklorofyll producerar inget syre vid fotosyntesen, eftersom de inte använder vatten som elektrondonator utan vätgas, svavel, sulfider eller koldioxid och de saknar dessutom fotosystem II.
• Det använda reduktionsmedlet behöver inte nödvändigtvis vara tiosulfat; tennklorid, sulfiter, sulfider, arsenik(III) och antimon(III)salter är vanliga alternativ vid pH över 8.
• δC-13 och δS-34 av samexisterande karbonater och sulfider kan användas för att bestämma pH-värdet och fugaciteten av malmbärande vätska under malmbildning.
• De opaka mineralen utgörs främst av malmmineral som oxider och sulfider, av vilka kan nämnas magnetit, hematit och ilmenit bland de förstnämnda och pyrit, blyglans och kopparkis bland de sistnämnda, metaller, som koppar och silver, samt grafit.

Förberedelsen av sidan tog: 122,45 ms.