Definition & Betydelse | Svenska ordet SUMMAN

Definition av SUMMAN

1. böjningsform av summa

Exempel på hur man kan använda SUMMAN i en mening

• Analog summator – en elektronisk krets som adderar ett antal spänningssignaler så att utgångsspänningen blir summan av ingångsspänningarna.
• Analog summator – en elektronisk krets som adderar ett antal spänningssignaler så att utgångsspänningen blir summan av ingångsspänningarna.
• Med datorers hjälp har man kunnat kontrollera upp till och med mycket höga tal och hittills har alla man kontrollerat visat sig kunna skrivas som summan av två primtal.
• Ett perfekt tal eller fullkomligt tal är inom talteorin ett heltal n för vilket summan av alla sina positiva delare, inklusive n självt, är lika med 2n.
• 1915 bevisade Viggo Brun att summan av reciprokerna av primtalstvillingarna konvergerar mot en konstant, numera känd som Bruns konstant.
• Laplaceoperatorn är lika med summan av alla andra ordningens partiella derivator av en beroende variabel.
• Det finns dock en annan operation som kan ses som en slags addition för matriser, den direkta summan.
• Om ett större antal termer ska adderas, kan summan skrivas med hjälp av summasymbolen Σ; den stora bokstaven sigma i det grekiska alfabetet.
• När man nu talar om "potten" (Hur mycket finns det i potten?) menar man summan av alla separata högar plus mittenhögen.
• Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1.
• P(n), Partitionsfunktionen - antalet representationer av n som summan av positiva heltal där man inte skiljer på summandernas ordning.
• Minsta gemensamma nämnare, förkortat MGN, är ett heltal som används när man ska förenkla summan av rationella tal (tal skrivna som bråk) eller polynom skrivna som bråk och är den minsta gemensamma multipeln av bråktalens nämnare.
• Vänskapliga tal är två heltal som är relaterade till varandra på så sätt att summan av det ena talets delare är lika med det andra talet och vice versa.
• Ymnigt tal, mättat tal, överflödande tal eller rikt tal är ett positivt heltal n för vilket summan av alla dess positiva delare, inklusive n självt, är större än 2n.
• Defekt tal, omättat tal eller fattigt tal är inom talteorin ett heltal n, för vilket summan av alla positiva delare, inklusive n självt, betecknat σ(n), är mindre än 2n.
• Inom talteorin är ett kvasiperfekt tal ett naturligt tal n för vilket summan av alla sina delare är lika med 2n + 1.
• Inom talteorin är ett nästan-perfekt tal ett naturligt tal n så att summan av alla delare till n är lika med 2n - 1.
• Ett superperfekt tal kallas inom talteorin ett heltal n för vilket summan av de positiva delarna till summan av talets positiva delare är 2n.
• Den säger att för varje heltal n större än 2 kan inte summan av n-1 positiva heltal till n:te potens vara en ny n:te potens.
• Om antalet omkastningar för att åstadkomma en viss permutation är udda är tecknet för motsvarande term i summan negativt annars positivt.

Förberedelsen av sidan tog: 111,86 ms.