Definition & Betydelse | Svenska ordet TAXONOMISKT

Definition av TAXONOMISKT

1. böjningsform av taxonomisk

Exempel på hur man kan använda TAXONOMISKT i en mening

• Vikaren beskrevs taxonomiskt första gången 1775 av den tyska naturalisten Johann Christian Daniel von Schreber.
• Namnet and används också för en mycket större taxonomiskt oprecis grupp med fåglar inom familjen Anatidae som generellt skulle kunna beskrivas som de arter inom familjen som är stora som eller mindre än gravänder (Tadorna).
• Koltrasten beskrevs taxonomiskt 1758 av Carl von Linné i den tionden upplagan av hans Systema Naturae under dess nuvarande vetenskapliga namn Turdus merula.
• Svartanden beskrevs taxonomiskt första gången 1902 av William Brewster som Anas obscura rubripes, utifrån ett typexemplar insamlat från New Hampshiresidan av sjön Umbagog i New England, USA.
• Även om halvapor inte längre är giltigt som ett taxonomiskt begrepp så har de lägre primaterna och spökdjuren en liknande beteendekologi som skiljer dem från de högre primaterna, så "halvapa" kan användas som beteckning för djur med detta levnadssätt.
• Monofyli (även benämnt holofyli) är ett taxonomiskt klassifikationsbegrepp som används inom biologin och har sitt ursprung i kladistiken.
• Sumpbävern beskrevs taxonomiskt av Juan Ignacio Molina 1782 som Mus coypus, som därmed placerade den i mussläktet.
• Modern vetenskap har påvisat att det numera endast finns en art av människa, i form av Homo sapiens, kvar på jorden och att begreppet ras ur ett taxonomiskt perspektiv inte har någon relevans.
• Parafyli (grekiska: pará, vid sidan av + phylos, stam) är ett taxonomiskt klassifikationsbegrepp som används inom biologin och har sitt ursprung i kladistiken.
• Begreppet dykand används dock också taxonomiskt oprecist för andra arter inom familjen änder (Anatidae), främst för arter inom underfamiljen Merginae, exempelvis storskrake.
• Polyfyli (grekiska: polýs, många + phylos, stam) är ett taxonomiskt klassifikationsbegrepp som används inom biologin och har sitt ursprung i kladistiken.
• Trädänder var en liten taxonomiskt oprecis grupp med andfåglar som behandlades som en underfamilj (Cairininae) eller släktgrupp (Cairinini) inom familjen änder (Anatidae).
• Fram till 1997 ansågs det finnas en fjärde underart, Vespa mandarinia japonica, men idag betraktas den taxonomiskt som en variant av Vespa mandarinia mandarinia snarare än en faktisk underart.
• Den beskrevs taxonomiskt första gången 1901 av Ernst Hartert som en underart till enfärgad seglare (Apus unicolor).
• Sulfåglar (Suliformes) är en ordning bland fåglarna vars arter tidigare förts till den taxonomiskt omdiskuterade ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes).
• Orienthussvala beskrevs taxonomiskt första gången 1850 utifrån ett specimen infångad i Borneo av den franske naturvetaren och ornitologen Charles Lucien Bonaparte som Chelidon dasypus.
• Vitbukig fiskörn beskrevs taxonomiskt första gången 1788 av den tyska naturalisten Johann Friedrich Gmelin, men John Latham hade redan 1781 gjort noteringar om arten utifrån ett specimen inhämtat i februari 1780 på ön Panaitan utanför Java under James Cooks sista resa.
• Isabellakrombeken beskrevs taxonomiskt som art av den amerikanske ornitologen Daniel Giraud Elliot 1897.
• Keo har ett brokigt taxonomiskt förflutet och har behandlats som både en härmtrast (Mimidae) och en tangara (Thraupidae), därav tidigare namn som trasttangara eller rosentangara.
• Enligt hans forskning reviderades de taxonomiska systemen Delphinium, Thalictrum, Adonis, Clematis, Stephania, Boehmeria, Epinephelus och Cichorium och ett taxonomiskt system etablerades för de tre släktena Sarcandra, Microporus och Epinephelus.

Förberedelsen av sidan tog: 137,43 ms.