Definition & Betydelse | Svenska ordet TEKNISKE

Definition av TEKNISKE

1. böjningsform av teknisk

Exempel på hur man kan använda TEKNISKE i en mening

• Outcault började sin bana som Thomas Edisons tekniske illustratör, och som humortecknare för tidskrifterna Judge och Life, men gick snart över till att teckna för Joseph Pulitzers tidning New York World.
• Karossen ritades av Volvos tekniske direktör Ivan Örnberg, som sedan 1909 hade arbetat inom den amerikanska bilindustrin och först efter sju års förhandlingar flyttat från Hupmobile.
• När Telefunken bildades som ett dotterbolag till AEG blev von Arco företagets självskrivne såväl ekonomiske som tekniske ledare.
• Påföljande säsong fick den tekniske brassen större förtroende i Kalmar FF där det totalt blev 14 matcher i Allsvenskan varav 3 i startelvan.
• Han utbildade sig till murare efter realexamen 1910, vid Det tekniske Selskabs Skole 1911−1917 och under tre terminer (1914) på Polyteknisk Læreanstalt.
• Han blev 1881 amanuens vid metallurgiska laboratoriet i Kristiania, studerade bland annat vid Bergsskolan och Stockholms högskola, där han en tid var amanuens, utnämndes 1886 till professor i metallurgi vid Kristiania universitet samt var från 1912 professor i mineralogi och geologi vid Norges tekniske høiskole i Trondheim.
• Redaktionen bestod av chefredaktören och kolumnisten Susanna Popova och den ansvarige utgivaren och tekniske chefen Rolf van den Brink.
• Maskiningenjör är i allmänhet en ingenjör med utbildning och verksamhet inom maskinteknik; förr vid en järnväg särskilt den tekniske tjänsteman, som inom en maskinsektion eller vid en reparationsverkstad förde befälet, ledde arbetet samt i övrigt handlade och ansvarade för maskinavdelningens angelägenheter.
• Han var ledamot av kommittén för Statens Järnvägars elektrifiering 1919–1920, sakkunnig vid tillsättning av professurer i elektromaskinlära vid Chalmers tekniska institut och Norges tekniske høiskole, examensombud vid de tekniska gymnasierna från 1925 och ledamot av kommittén för institutet för högspänningsforskning 1932.
• Holm tog studentexamen 1896 och utexaminerades som maskiningenjör vid Christiania tekniske skole 1900.
• I många år var han medlem av Statens Planteavlsudvalg och dess ordförande 1911-18, var ordförande för Frøkontrolstationen 1891-1917, medlem av styrelsen för De samvirkende landboforeninger i Sjællands stift 1892-1901 och ordförande för deras växtförädlingskommitté 1897-1916, medlem av Landhusholdningsselskabets styrelse 1901-10 och av dess presidium 1910-19, ordförande for Foreningen af danske landbrugskandidater 1899-1908 - han var hedersmedlem av sällskapet och föreningen -, ordförande för Statens tekniske landbrugsudvalg 1915-17, samt bland annat medlem av Hedeselskabets mosskommitté och centralstyrelsen for mosskultur.
• Ingenjören Gerhard Arehn startade 1885 en fabrik på Kungsholmen i Stockholm för tillverkning av tändsticksaskar och av maskiner för att tillverka tändsticksaskar, delvis baserade på patent av fabrikens tekniske chef Frans Lundgren.
• Efter studier vid högskolorna i Helsingfors 1863–66 och Zürich 1866–69 samt praktik vid järnvägsanläggningar i Österrike samt vid Østfoldbanen blev Lekve 1877 överlärare i byggnadsfacket vid Kristiania tekniske skole, där han utförde ett fruktbringande reformarbete, sedan 1880 som medlem av den tekniska undervisningskommitté, vilken bland annat planlade den senare tekniska högskolan (i Trondheim).
• Han ingick 1881 i Norges statsbaners (NSB) tjänst, där han 1906 blev arbeidsdepartementets tekniske konsulent, och hade genom sina många utredningar och betänkanden stor betydelse för norska järnvägsväsendets utveckling.
• Lund var i två år redaktör för "Teknisk ugeblad", var vice ordförande i Polyteknisk Forening, ordförande i Jernbanernes tekniske forening och från 1897 ordförande i den norska avdelningen av det internationella förbundet för materialprovning, i vars kongresser han flera gånger deltog.
• Olsen blev student 1930, byggnadsingenjör vid Norges tekniske høgskole 1934 och studerade vägbyggnad i USA 1950.
• Bjerke genomgick Kristiania tekniske skole, var 1885–95 direktör för Kristiania Hesteskosømfabrik i Bergedorf, 1895–1912 för en större trävaruhandel, Mandalsgadens Høvleri i Kristiania och blev 1911 som direktör för den kommersiella och industriella avdelningen av Norsk hydro-elektrisk Kvælstofaktieselskab knuten till Norges största industriföretag, som bland annat disponerade över de väldiga salpeterverken i Notodden och i Saaheim vid Rjukan.
• Hansen har skrivit fackböckerna Kommunalkundskab (1966), Den tekniske forvaltning (1970), Sådan styres kommunen (1978) och Vort skattesystem (1980).
• Han var lärare vid Arméns underofficerskola (AUS) 1930–1936, tillförordnad professor vid Norges tekniske høgskole i Trondheim 1937–1939, chefskemist vid Askim Gummivarefabrikkers centrallaboratorium 1939–1940, laboratoriechef vid Statens hantverksinstitut 1940–1950, chef för Svenska färgindustrins forskningslaboratorium 1944–1958.

Förberedelsen av sidan tog: 92,18 ms.