Definition & Betydelse | Svenska ordet TEXTILER

Definition av TEXTILER

1. böjningsform av textil

Exempel på hur man kan använda TEXTILER i en mening

• Förutom för textiler använts för halm, gräs, säv, rottning, kvistar grenar, bark, näver träspån med mera.
• Museets har stora samlingar av kulturhistoriska föremål inom t ex design, konst, arkeologi, foto, textiler, hantverk och möbler.
• Bland hennes offentliga arbeten märks en ridå till Ättetorpskyrkan i Åby, Lidaledens kyrka i Norrköping, Hagebyskolan i Norrköping, Johannes församlingshem i Norrköping, kormattor till Kimstads, Gamleby, Ättetorp och Styrstads kyrkor, vävnad till Johannes församlingshem och kor i Norrköping, altartextil för Borgs klockaregård i Norrköping, textil för Östra Ny kyrka och textiler till Fiskeby bolags styrelserum.
• Användningsområdet är utbrett och utgörs t ex av byggnadsmaterial, livsmedel, foder för husdjur, kläder och andra textiler, medicin, stimulantia, prydnad/dekoration, färgsättning, parfym.
• Arbetet med textiler fortsatte efter det med bland annat tvinning, spolning, rullning, dressning och varpning.
• Efter återkomsten till Sverige var hon under något år chef för Libaria men tillsammans med B Wahlund startade hon textilföretaget Lund och Wahlund i Domnarvet 1936, efter två år lämnade Wahlund verksamheten och företaget döptes om till Alice Lunds textiler i Hytting Borlänge.
• Verksamheten startades av Lennart och Mary Wålstedt under 1920-talet då de flyttade till gården Näbbäcksholen och började renodla resterna av svenska lantrasfåren för att få material till högklassiga textiler och pälsverk.
• Namnet "Blecktorn" härrör från den närbelägna malmgården Stora Blecktornet, som enligt Björn Hasselblad i sin tur hänger samman med en byggnad, "blektornet" (för blekning av textiler) som hörde till den tidigare klädesfabriken, Barnängens manufaktur, i Barnängen.
• I sina figurativa textiler har hon ofta utgått från en målning, som hon i sin vävstol överfört till textil, ofta i linne.
• Hon var huvudsakligen verksam med mönstergivning av textiler och var under en period konstnärlig ledare för Svenska vaxduks AB i Smålands Anneberg.
• Tillsammans med sin fru startade han 1946 ett handtryckeri där de första svenska tapeterna med modernt handtryck tillverkades och kom ut på konsumentmarknaden förutom tapeter tryckte man även textiler.
• Bland hennes offentliga arbeten märks en mosaikdekoration för Allhelgona församlingshem i Nyköping, en kormatta och tre mässhakar för Sankt Botvids kyrka i Oxelösund, en bildvävnad med Björkviks kyrkoruin för Björkviks kyrka i Södermanland och textiler för Millesutställningen i Lübeck 1929 samt en väggbonad för Lunda kyrka.
• Under sin tid i Jönköping utförde hon ett stort antal textila verk av skiftande karaktär, bland annat skapade hon mattor, bonader, draperier, kyrkliga textiler samt mindre kompositioner tillverkade direkt för hemslöjden.
• Vanliga möbler att kläs i olika typer av textiler är soffor, fåtöljer, stolar, sängar och sänggavlar.

Förberedelsen av sidan tog: 117,12 ms.