Definition & Betydelse | Svenska ordet TURKISKTALANDE


TURKISKTALANDE

Definition av TURKISKTALANDE

  1. som talar eller besitter färdigheten att tala språket turkiska

Antal bokstäver

14

Är palindrom

Nej

25
AL
AN
AND
DE
IS
KI

AD
ADA


Sök efter TURKISKTALANDE på:



Exempel på hur man kan använda TURKISKTALANDE i en mening

  • invandrade till Anatolien, även kallat Mindre Asien, turkisktalande folk med de seldjukturkiska erövrarna, och islam blev så småningom den mest betydande religionen i området.
  • I Qarajadag (Arasbaran), det vill säga regionen mellan floden Aras och bergskedjan Sabalan, finns sex shiamuslimska turkisktalande stammar av kurdiskt ursprung: Chalabianlu, Muhammadkhanlu, Hajialilu, Hassenbeiglu, Husseinkhanlu och Qarachorlu.
  • Flera framstående paniranister har varit och är turkisktalande iranier, främst azerier, men också armenier.
  • Tarimbäckenet beboddes av i oaser fastboende turkisktalande muslimska jordbrukare, numera kända som uigurer.


Förberedelsen av sidan tog: 63,16 ms.