Definition & Betydelse | Svenska ordet TURKMENISKA


TURKMENISKA

Definition av TURKMENISKA

  1. ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner fördelat över länderna Turkmenistan, Iran, Afghanistan, Irak, Syrien och Turkiet
  2. kvinnlig turkmen
  3. böjningsform av turkmenisk

Antal bokstäver

11

Är palindrom

Nej

17
EN
IS
KA
KM
ME
MEN
NI

3

3

AEN
AI
AIK
AIN
AIR


Sök efter TURKMENISKA på:



Exempel på hur man kan använda TURKMENISKA i en mening

  • Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan, och landets mest befolkade stad.
  • Det kyrilliska alfabetet är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).
  • Sydväst-turkspråk eller oghuziska språk är en undergrupp av turkspråken dit bland andra turkiskan, gagauziska, azeriska och turkmeniska hör.
  • De idag mest talade turkspråken är turkiska (>80 milj), azerbajdzjanska (37 milj), uzbekiska (18 milj), turkmeniska (4 milj), tatariska (8 milj), kazakiska (20 milj) och kirgiziska (3 milj).
  • Kara-Bogaz-Gol (rysk ombildning turkmeniska Garabogazköl, "svarta strupsjön"; med flera varierande stavningar) är en grund, salt bukt belägen i östra Kaspiska havet i nordvästra Turkmenistan.
  • Ustiurtplatån (med flera alternativa stavningar; kazakiska: Üstirt; turkmeniska: Üstyurt) är en omkring 200 000 km² stor ökenplatå i Centralasien.
  • Saparmurat Atajevitj Nijazov (turkmeniska: Saparmyrat Ataýewiç Nyýazow; med kyrillisk skrift: Сапармырат Атаевич Ныязов), född 19 februari 1940 i Asjchabad, officiellt död 21 december 2006 i Asjchabad, var Turkmenistans president från 21 juni 1991 fram till sin död.
  • Karakum ("svart sand" på turkspråk; turkmeniska: Garagum; ryska: Каракумы) är en öken i sydvästra Centralasien, med Kaspiska havet i väst, Aralsjön i norr, och floden Amu-Darja och öknen Kyzylkum i nordöst.
  • Det efterföljande året så upprepade den turkmeniska tränaren för Rubin Kazan, Kurban Berdjev den bragden.
  • Tolkunbek Hudajbergenov (turkmeniska: Tolkunbek Hudaýbergenow, Tolkunbek Hudajbergenov, ryska: Толкунбек Худайбергенов, Tolkunbek Chudajbergenov), född 4 januari 1986, är en turkmensk tyngdlyftare.
  • Turkmenistans Ýokary Liga (turkmeniska: Türkmenistanyň Ýokary Ligasy; Türkmenistanyng Jokary Ligasy) är toppdivisionen i fotboll i Turkmenistan.
  • Didargylytj Urazov (turkmeniska: Didargylyç Urazow), född 27 februari 1977, död 7 juni 2016 i Asjchabad, var en turkmenisk fotbollsspelare.
  • Ruslan Mingazov (turkmeniska: Ruslan Mingazow, ryska: Русла́н Ками́льевич Минга́зов, Ruslán Kamíljevitj Mingázov) född 23 november 1991 i Asjchabad, är en turkmensk fotbollsspelare.
  • Gurban Bekijevitj Berdijev (turkmeniska: Gurban Bekiýewiç Berdiýew, Gurban Bekijevitj Berdijev; ryska: Курбан Бекиевич Бердыев, Kurban Bekijevitj Berdyjev), född 25 augusti 1952 i Asjchabad, är en turkmenisk fotbollstränare och före detta sovjetisk fotbollsspelare.
  • Annagul Annakulijeva (ryska: Аннагуль Аннамурадовна Аннакулиева, Annagul Annamuradovna Annakulijeva, turkmeniska: Annagul Annakuliýeva), född 31 december 1924 i Gasankuli i provinsen Balkan, död 18 juli 2009 i Asjgabat, var en turkmenisk operasångerska och filmskådespelerska.
  • Asjchabads olympiastadion (turkmeniska: Saparmyrat Türkmenbaşy adyndaky Olimpiýa Stadiony, Sapamyrat Türkmenbasjy adyndaky Olimpija Stadiony) är en arena i Turkmenistans huvudstad Asjchabad.
  • Turkmenistans nationella mattmuseum (turkmeniska: Türkmen halysynyň milli muzeýi) är ett textilmuseum i Asjchabad i Turkmenistan, som öppnade 1994.
  • Här hade ännu en mäktig persisk adel lyckats bevara en så gott som oberoende ställning, och landet hemsöktes oupphörligen av infall från turkmeniska nomadstammar.
  • Under 1800-talet blev slavmarknaden i Khiva större än den i Bukhara; turkmeniska stamgrupper utgörde regelbundet slavräder kallade "alaman" i två riktningar: mot shiamuslimska pilgrimskaravaner till Mashad, och mot ryska nybyggare längs uralfloden, två grupper som i egenskap av shiamuslimer och kristna båda betraktades som ickemuslimer av de sunnimuslimska turkmenerna och därför som legitima mål för slaveri.


Förberedelsen av sidan tog: 83,02 ms.