Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet TUSKAFT

Definition av TUSKAFT

1. (textilier) bindningstyp som används vid vävning

Exempel på hur man kan använda TUSKAFT i en mening

• I en ripsmatta där effekten uppnås genom att väldigt många varptrådar helt täcker inslagsgarnet går det år mycket varp, jämfört med en gles gardin i tuskaft med ett tunt inslag där varptrådarna ligger i stort sett raka genom hela väven.
• Tramporna i en vävstol är till antalet minst två för tuskaft, men kan sedan variera för andra vävtekniker och är inte alltid detsamma som antalet skaft.
• I tuskaft använder man endast två solvskaft som höjer och sänker varptråden med hjälp av två trampor.
• Panama (tvist) är en vävteknik som är en variant av tuskaft, och kan i princip vävas med två skaft och två trampor, men solvas som regel av samma skäl som tuskaften på fyra skaft.
• Upphämta är en vävteknik, ett vävsätt, där mönsterinslaget lägger sig ovanpå bottenbindningen, det fordrar att mönsterbilden ritas så att mönsterinslaget binds i botteninslaget (tuskaft) genom att byta plats från rätsida till avigsida.
• Myggtjäll är en vävteknik i tuskaft med små mönstersolvade partier där bindningsmönstret ger avvikande mönster i tyget genom de flotteringar som skapas av bindningen.
• Vävtekniken är att munkabälte solvas på fyra skaft med två bottentrampor för tuskaft samt två mönstertrampor.
• Om man har tillgång till sex trampor så slipper man dock dubbeltrampning för inslaget av bottenbindningen (tuskaft) som binder mönstertråden.
• I en enkel trasmatta i tuskaft kan en variation av olikfärgade varptrådar ge varpeffekt, annars skapas effekten som regel genom solvningen.
• Alla vävar utgår från tre olika grundläggande bindningar tuskaft, kypert och satin, ur vilka olika vävtekniker utvecklats.
• Beiderwand är en form av dubbelväv med ett skikt i tät tuskaft av lin eller bomull och ett annat med gles varp för ett färgat mönsterinslag som oftast vävdes med ull.
• Både på tygets rätsida och avigsida finns löst liggande varp- och väftflotteringar (inslag) som är grupperade i rutor med tuskaft emellan.
• Rundjurets kropp ligger i slingor och korsar sig själv i en regelbunden över–under följd, som tuskaft i en väv.
• För målardukar används ett kraftigt tyg som oftast är vävd just i tuskaft, av linne eller bomull, alternativt ett syntetmaterial, såsom polyester.
• Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
• Perkaltyg eller perkal är ett ursprungligen indiskt mycket fintrådigt, tunt och relativt tätt bomullstyg i tuskaft.
• Pepitarutor, pepita, är ett tvåfärgat finrutigt mönster utförd som kypert eller tuskaft med 4:4-varp.
• Tartantyg vävs ibland i tuskaft, men oftast i ett karakteristiskt fyrskaftsmönster (fyrskaftad satin) där sekvensen av trådfärger oftast är densamma i varp och inslag.
• Smärting (troligen av nederländska smarting) är ett mycket kraftigt tyg i tät tuskaft som ofta tillverkas av tvinnat bomullsgarn eller en polyester-/bomullsblandning.
• Bäckebölja karaktäriseras av ränder med vanlig slät tuskaftsväv och ränder med tuskaft i en bubblig struktur.

Förberedelsen av sidan tog: 75,09 ms.