Definition & Betydelse | Svenska ordet UPPKOMLING

Definition av UPPKOMLING

1. nyrik person som tror sig vara något

Exempel på hur man kan använda UPPKOMLING i en mening

• Han slog igenom som författare med skildringen av Stockholms skärgård En uppkomling (1895), ett tema som sedan följdes upp i Ön (1908), Hårda tag (1911) och Öns herre (1913) och humoreskerna i Skepp ohoj! (1917).
• Gulaschbaron, även förkortat gulasch, betecknade särskilt under och efter första världskriget en "krigsjobbare", ofta med bibetydelsen rik och vräkig uppkomling.
• Danckelman blev emellertid som uppkomling och hänsynslöst fordrande chef hatad av den brandenburgska adeln och av ämbetsmännen.
• Publiken i Parma var odelat förtjust i Rossinis operor och hade föga till övers för en uppkomling som därtill hade taktlösheten att i librettot påskina att operan var komponerad i en hast.

Förberedelsen av sidan tog: 67,62 ms.