Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet UPPSLAGSBOK

Definition av UPPSLAGSBOK

1. bok med ordförklaringar

Exempel på hur man kan använda UPPSLAGSBOK i en mening

• Ett uppslagsverk, konversationslexikon, uppslagsbok, encyklopedi eller realencyklopedi är ett referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.
• Det är därmed det tredje mest omfattande tryckta uppslagsverket på svenska genom tiderna, efter Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok.
• Denna förteckning avviker något från den biskopslängd som finns uppsatt i nuvarande biskopsgårdens vestibul liksom från listan i Nordisk teologisk uppslagsbok.
• Ett av argumenten som talar för den teorin är att Kolbäck enligt Svensk uppslagsbok stavades "Kulbeck" 1331.
• Den första upplagan påbörjades 1929 av Baltiska förlaget AB, men verksamheten övertogs 1931 av företaget Svensk uppslagsbok AB.
• Enligt boken Den svårfångade relativismen: en uppslagsbok (2008), redigerad av Sven-Erik Liedman; Torbjörn Tännsjö och Dag Westerståhl, kan ting ur ena kolumnen i nedanstående uppställning ställas relativt till ting i den andra kolumnen:.
• Hexikon är ett lexikon över myter, legender och skrönor, skriven av Alf Henrikson, först utgiven 1981 med undertiteln En sagolik uppslagsbok.
• År 1959 blev Frängsmyr kulturmedarbetare vid Upsala Nya Tidning, vikarierande redaktör för Perspektiv 1961–1963, styrelseledamot vid Kursverksamheten i Uppsala 1975–1978 (ordförande 1977–1978), redaktör i tidskriften Tvärsnitt 1979–1985, styrelseledamot i Sällskapet riksdagsledamöter och forskare 1981–1984, redaktionsmedlem i tidskriften Artes 1984–1989, redaktionsmedlem i den vetenskapshistoriska tidskriften Isis 1985–1992, styrelseledamot i Salénstiftelsen 1987, ordförande i Nationalencyklopedins vetenskapliga råd 1986–1996, samt medarbetare i Norrländsk uppslagsbok till och med 1996.
• Utöver sina översättningar utarbetade hon tillsammans med Louise Arosenius en biografisk uppslagsbok, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914), på uppdrag av centralkommittén för Årsta-utställningen, vilken arrangerades av Fredrika-Bremer-förbundet och var en del av Baltiska utställningen i Malmö, och hann också med att vara ordförande i sällskapet Nya Idun 1905-1910 och bibliotekarie vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek (1913–1918), Stockholms läsesalong (1917–1920) och Nordiska Kompaniets personalbibliotek.
• Arbetarekalendern med undertiteln "uppslagsbok i skilda ämnen" var till format och disposition snarlik Tidens kalender.
• Norstedts uppslagsbok är en uppslagsbok i ett band som har utgivits i flera upplagor, den första 1927.
• Bonniers uppslagsbok är en uppslagsbok med cirka 41 000 uppslagsord och 3 300 bilder utgiven av Bonnier AB 2007 med Sara Nyström som projektledare och Ulrika Junker Miranda som huvudredaktör.
• Han skrev 49 egna motioner i skiftande ämnen, bland annat om löner, underhåll och bidrag åt anställda eller värnpliktiga vid krigsmakten, om utgivande av årlig uppslagsbok över riksdagens arbete, om skolfrågor och om hjälp till enskilda personer.
• Fröléens konversationslexikon: illustrerad uppslagsbok inom vetandets alla områden (tre band, 1904-1909).
• Boken är en nästan 1 600 sidor tjock uppslagsbok systematiskt sorterad efter olika ämnesområden.
• Gierow publicerade Den evangeliska bönelitteraturen i Danmark 1526–1575 (doktorsavhandling 1948), Sveriges pappersbruksförbund 1907–1957 (1957), Lunds universitets historia III 1790–1867 (1971), bibliografiska arbeten, artiklar i Svensk uppslagsbok, Lunds stifts herdaminne, tidskrifter och dagspress.
• Bakom förlaget stod de tidigare chefredaktörerna för Norrländsk uppslagsbok, Kari Marklund och Lars-Erik Edlund, samt Thorbjörn Fälldin.
• Hans Observations on the Fairie queene of Spenser (1754; 3:e upplagan 1807) vittnar om skarpsinne och omfattande lärdom, egenskaper, som han i än högre grad ådagalade i The history of English poetry (3 band, 1774-1781; 4:e reviderade upplagan 1871), en, såsom ett helt betraktad, på sitt område länge oöverträffad uppslagsbok, som dock avbryts vid ingången till Elisabets tidevarv.
• Beilstein, som särskilt studerade de aromatiska föreningarnas kemi, har bland annat författat Handbuch der organischen Chemie (3:e upplagan, 4 band, med 5 supplementband 1892-1906), samt en internationellt använd uppslagsbok.
• I Svensk uppslagsbok (1939) kunde man läsa att Belling var verksam i Berlin, och att man där på museer och andra ställen kunde se hans starkt stiliserade, på kurvornas rytmik anlagda figurer, liksom konstindustriella föremål.

Förberedelsen av sidan tog: 161,22 ms.