Definition & Betydelse | Svenska ordet VÄTEATOMER

Definition av VÄTEATOMER

1. böjningsform av väteatom

Exempel på hur man kan använda VÄTEATOMER i en mening

• En halogenering är en organisk kemisk reaktion där en eller flera väteatomer i en organisk förening byts ut mot halogenatomer, det vill säga någon från gruppen grundämnen omfattande fluor, klor, brom, jod och astat.
• Xylen är, som namnet dimetylbensen antyder, besläktat med bensen; xylenmolekylen består av en bensenring där två väteatomer är utbytta mot metylgrupper.
• Molekylen består av två väteatomer som är bundna till var sin kolatom, där de två kolatomerna har en trippelbindning mellan sig.
• Aminer är inom kemin organiska ammoniakderivat som har en eller flera av sina väteatomer ersatta med en organisk grupp (aminogrupp), exempelvis ett kolväte.
• Utgångspunkten för dessa föreningar är enkla kolväten där någon eller några av väteatomer har ersatts med klor- och/eller fluoratomer.
• I sådana fall bildas interstitiella hydrider, där väteatomer eller vätemolekyler tar upp hålrum mellan metallatomerna.
• Xantofyllernas syre förekommer som en hydroxylgrupp och/eller som en syrebrygga (epoxid) som substituerar två väteatomer.
• Porfyriner består huvudsakligen av kol- och väteatomer, men i de heterocykliska och aromatiska ringstrukturer som kolatomerna bildar ingår även kväveatomer.
• De förmedlar överföring av två väteatomer mellan molekyler vid oxidations- och reduktionsprocesser i bland annat citronsyracykeln och glykolysen.
• Det första resultatet formulerades 1858 som en utvidgning av Charles Frédéric Gerhardts teori för "kemiska typer", till vilken han lade "metantypen" där kolatomen kan bindas till fyra väteatomer eller deras motsvarigheter.
• väteatomer vid dubbel- och trippelbindningar genom hydrogenering, medan en mättad förening är mättad på väte.
• Detta maximum förklaras ofta av steriskt hinder, men dess ursprung ligger ibland faktiskt i hyperkonjugering (som när den "förmörkande" interaktionen är av två väteatomer).
• Oftast används neutronkällor för att starta kärnreaktioner eller att detektera lätta atomer så som väteatomer.
• Vid reaktionen öppnas dubbelbindningen, och enligt Markovnikovs regel binds därvid den elektropositiva delen till den av de två intilliggande kolatomerna som har flest väteatomer bundna till sig medan den elektronegativa delen binds till den andra kolatomen.
• En vattenmolekyl består av en syreatom som binder två väteatomer, vars kärnor är naturligt magnetiska.
• Trifidnebulosan var föremål för en undersökning av astronomer som använde Rymdteleskopet Hubble 1997 med hjälp av filter som isolerar emission från väteatomer, joniserade svavelatomer och dubbelt joniserade syreatomer.
• Diboranmolekylen består av två boratomer med vardera två väteatomer med normala kovalent bindningar samt två väteatomer mellan boratomerna.
• I stjärnor sker värmeproduktionen genom att 4 väteatomer fusionerar till en heliumatom i en proton-protonreaktion.
• Enligt markovnikovs regel kommer halogenen att binda till den kolatom som har minsta antal väteatomer.
• Pentaklorfenol finns dock bara som en isomer eftersom alla fem väteatomer har blivit utbytta mot kloratomer.

Förberedelsen av sidan tog: 79,07 ms.