Definition & Betydelse | Svenska ordet VÄTEJONER

Definition av VÄTEJONER

1. böjningsform av vätejon

Exempel på hur man kan använda VÄTEJONER i en mening

• Bas (kemi) – en grupp kemiska föreningar, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7.
• En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner).
• Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs och därmed höjer koncentrationen av vätejoner.
• Inom kemin är baser en grupp kemiska föreningar med i allmänhet lutaktig smak, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar.
• Det viktigaste exemplet är vatten, som fungerar som en bas och tar emot vätejoner då man löser en syra; medan det fungerar som en syra och avger vätejoner då ett basiskt ämne finns närvarande.
• I till exempel vatten (neutral lösning) förekommer den tillsammans med vätejoner i lika stora kvantiteter som en följd av vattnets autoprotolys.
• I praktiken bildas vätejoner bland annat vid upplösning av syror eller sura salter i protiska lösningsmedel, till exempel vatten.
• Om man till en sur lösning tillsätter lika många hydroxidjoner som där finns vätejoner, blir lösningen neutral.
• Begreppet urlakning används främst om processen när en jord utarmas på näringsämnen, exempelvis på grund av alltför intensiv odling, eller när metaller som är viktiga mikronäringsämnen, som kalcium, magnesium och kalium jonform, trängs ut av vätejoner vid surt regn och därmed går näringsämnena förlorade för träd och växter, inklusive åkergrödor.
• Nästan alla organiska syror är oxosyror, det är bara merkaptaner som kan donera vätejoner som inte är bundna till syreatomer.
• Denna energin används i elektrontransportkedjan för att pumpa vätejoner från andra sidan av tylakoidmembranet (stroma) till tylakoidutrymmet (Lumen).
• Ibland, särskilt för oxider och sulfider, skrivs löslighetskonstanter med vätejoner i vänsterledet i stället för med hydroxidjoner i högerledet.
• Den första skrevs av hans forskarstuderande Ralph Alpher och har blivit kallad Alpher–Bethe–Gamow-artikeln, även αβγ-artikeln, där Alpher och Gamow föreslår att de lätta grundämnena skapas av vätejoner som fångar in neutroner i ett hett, tätt och tidigt universum.
• Ett annat exempel på fotolys är en del av det första steget i fotosyntesen, då vattenmolekyl med hjälp av ljus splittras till vätejoner och syre.
• Svavelsyran protolyseras till sulfatjoner som oxideras till persulfatjoner vid anoden och vätejoner reduceras till vätgas vid katoden.
• Kolsyra-vätekarbonatbufferten binder vätejoner och vätekarbonat i form av kolsyra som sedan kan andas ut i form av koldioxid och vatten.
• Bohreffekten fungerar genom att vätejoner som frigörs från kolsyra i blodet kommer binda till och påverka polypeptidernas sidokedjor samt de terminala delarnas laddning.
• Motsvarande rester i det aktiva stället för glukos 6-fosfatas-α är Arg170 och Arg83, som donerar vätejoner till fosfatet, vilket stabiliserar övergångstillståndet, His119, som tillhandahåller en proton till det defosforylerade syret fäst till glukos, och His176, som fullbordar en nukleofil attack på fosfatet för att bilda en kovalent bunden fosforylenzymmellanprodukt.
• Elektronen ersätts genom oxidation av vatten till syrgas, protoner (vätejoner) och elektroner (så kallad fotolys av vatten):.
• Isovaleriansyrauri (IVA) är en ärftlig ämnesomsättningssjukdom som klassificeras som en organisk acidemi (onormalt mycket vätejoner i blodet).

Förberedelsen av sidan tog: 75,01 ms.