Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet VAPEN

Definition av VAPEN

1. (vapen) redskap främst avsett att skada eller döda vid jakt eller i krig
2. (militärvetenskap) gren inom militärväsendet
3. (heraldik) släkt-, stats- eller landsmärke som pryder sköldar eller flaggor

Exempel på hur man kan använda VAPEN i en mening

• Namnen Banner respektive Banér har för de båda olika släkterna hämtats från släkternas vapens utseenden (så kallade talande vapen).
• Gudarna roade sig sedan med att pröva sina vapen på Balder och se dem misslyckas med att skada honom.
• Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.
• Namnen Banner respektive Banér har för de båda olika släkterna hämtats från släkternas vapens utseenden (så kallade talande vapen).
• Gudarna roade sig sedan med att pröva sina vapen på Balder och se dem misslyckas med att skada honom.
• Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.
• I Anreps ättartavlor berättas att ätten enligt traditionen skulle ha varit civis romanus, fört ett vapen med tre eklöv, och till valspråk haft: Salvati gloria civis.
• Stridsgas är gaser eller vätskor som kan användas i strid som ett vapen mot människor, växter eller i vissa fall materiel.
• Utarmat uran, "depleted uranium" (DU), är avfall från anrikning av naturligt uran till kärnbränsle eller vapen.
• Hans barn upptog efter mödernet det vapen som kommit att uppfattas som oxpanna (tyska Stirn = panna) med horn, och efter vilket släktmedlemmarna under 1500-talets senare hälft började bilda sitt släktnamn Oxenstirn/Oxenstierna.
• Magnus och hans bror Ulf upptog ett vapen, ett upprest gående lejon, hämtat från mödernesidan, i stället för faderns hjorthuvud.
• Brahe är namnet på två besläktade adliga ätter, den äldre dansk och den yngre svensk, vilken på mödernet härstammade från den äldre danska ätten, men använde sitt fäderneärvda vapen, varför de båda ätterna förde olika vapensköldar.
• Sture är ett namn som bars och ärvdes inom flera danska och svenska släkter med olika vapen och sköldemärken.
• Landskap som tillfördes Sverige efter fredssluten med Danmark och Norge på 1600-talet fick sina vapen då.
• Flera olika vapen med blå sparrar och pilar på gul sköld fördes inom de båda ätterna, vilka har tolkats som att ätten var frälse av bondesläkt och samlade rikedom som fogdar åt högadeln.
• Sparre kan avse flera medeltida ätter, eller enskilda personer, utan inbördes släktskap, vilka förde en eller flera sparrar i sitt vapen.
• Ättens vapen är Sveriges äldsta dokumenterade, och föreställde en fransk lilja mellan två hjorthorn.
• Bååt var en svensk medeltida adelsätt, svensk uradel, som troligen hade samma ursprung som ätten Bonde, då båda för en båt i sitt vapen och släktmedlemmarna i äldre tid kallade varandra för fränder.
• Vapenoffer, eller krigsbytesoffer, var under järnåldern i Nordeuropa en vanlig sed som innebar att man efter seger i strid offrade fiendens rustning och vapen i våtmarker.
• Namnet är en efterhandskonstruktion efter motivet på de heraldiska vapen som använts av släkternas medlemmar.

Förberedelsen av sidan tog: 74,78 ms.