Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet VINDBRYGGA

Definition av VINDBRYGGA

1. (byggnadsteknik) typ av klaffbro som kan hissas upp med vindspel

Exempel på hur man kan använda VINDBRYGGA i en mening

• Stadsportar var under medeltiden de enda ingångarna till städer vilka var omgärdade av ringmurar, och kombinerades ofta med en vindbrygga och en vallgrav.
• Holger Gregersen Ulfstand lät 1530 uppföra en ståtlig borg, försedd med två starka hörntorn, ringmur och vindbrygga.
• Kring 1300-talets mitt började man att befästa borgen med ringmur, porttorn, vallgrav och vindbrygga.
• Murens funktion är att fungera som ett extra skyddslager åt fästningen, samt fungera som en vallgrav, då utifall anfallarna bestiger muren skulle en vindbrygga mellan muren och kärnan resas.
• Vid Vänersborgs västra tullport började bron med en vindbrygga, som en del av stadens försvarsanläggning.
• Mellan förborgen och huvudborgen finns en klyfta som kan ha korsats av en bro med en enkel vindbrygga.
• En tidigare välvd stenbro med vindbrygga, benämnd Husarbron, mitt för Husargatan och över till Fisktorget, byggdes 1835 och revs i samband med att Vallgraven rätades ut 1864.
• År 1716 uppfördes den första bron, som var en flottbro med en vindbrygga som kunde öppnas för att släppa igenom sjötrafiken.
• Utanför fanns en skyddsvall med vallgrav och vindbrygga och innanför två vakttorn, flera påkostade slottsrum, stall, lada, bakhus, brygghus och fem brunnar.
• År 1703 flyttades fästningens huvudentré som hade en vindbrygga från den södra till den västra sidan.
• Änterbrygga eller äntringsbrygga är en fällbar ramp eller vindbrygga som släpps eller firas ned över relingen på fientligt fartyg vid bordning för att tjäna som bro till äntergastar.

Förberedelsen av sidan tog: 107,52 ms.