Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet VINGARNA

Definition av VINGARNA

1. böjningsform av vinge

Exempel på hur man kan använda VINGARNA i en mening

• Ryttla är en flygförmåga hos vissa fåglar att "stå stilla" i luften genom att kraftfullt, men inte nödvändigtvis snabbt, flaxa upp och ned med vingarna samtidigt som de reser upp kroppen något.
• När den sitter, ofta helt öppet på stolpar och dylikt, hänger den ofta med vingarna under kroppen medan den lyfter stjärten.
• Det var världens första serietillverkade flygplan med ställbara vingar, så kallad variabel vinggeometri: vingarna framåtsvepta för högre lyftkapacitet vilket möjliggör lägre hastighet vid start och landning och därmed kortare rullbanor, samt vingarna bakåtsvepta för minimalt luftmotstånd vid högra hastigheter.
• Namnet tolkas att det först avsett en vattenkvarn (mölla) där förleden (baska) troligen är ljudhärmande 'slå med vingarna i vattnet (om fåglar)'.
• Ofta har de även små pontoner under vingarna för stabilitet, men till skillnad från pontonflygplan kommer huvuddelen av flytkraften från flygkroppen.
• Samtidigt bidrar vingarna till förbättrade svängprestanda, vilket ibland betyder minst lika mycket i en luftstrid.
• Exempelvis rollar ett flygplan något, det vill säga vinklar vingarna, åt det håll som den ska svänga åt.
• Många arter rör sig med stor snabbhet på marken och ibland tas även vingarna till hjälp när de springer.
• Denna förlängning skedde framför vingarna vilket var nödvändigt för att kompensera vikten av de nya motorerna.
• Flygplanskroppen är tillverkad i en svetsad stålrörskonstruktion klädd med duk, förutom nospartiet som är tillverkat av glasfiber, medan vingarna är duk-klädda och uppbyggda runt en träbalk med spryglar.
• Dels är ofta vingarna torderade (något vridna) vilket innebär att det inte bara finns en enda kordariktning, dels vill man ha en riktning som är lätt att definiera på flygplanet och därmed referera till.
• Den adulta hanen har svart fjäderdräkt, men gråkantade vingfjädrar som ger vingarna ett ljust intryck i flykten och ett tydligt brett ljust band över bröstet.
• Buk och undergump är vit och den är kraftigt vattrad med pilspetsformade svarta fläckar på kroppssidorna under vingarna.
• De svarta vingarna är inramade av en vit kant och den har en vit slant längst ut på vingspetsen vilket gör att den får stora vita fläckar på vingpennorna i sittande ställning.
• Claus Granath: Samarbete kan ge luft under vingarna i Sydsvenska Dagbladet 30 april 2013, Lunddelen sidan C8.
• Hos de allra flesta arter är vingarna korta och spetsiga, med kraftiga vingmuskler som driver snabba vingslag.
• Hanen är på våren svart eller brun på ovansidan med vita fält på vingarna, pannan och de yttre stjärtpennorna.
• Båda könen är svarta eller mörkbruna på ryggen, huvudet och översidan av vingarna vilket kontrasterar mot den vita buken.
• De har mer varierad fjäderdräkt än andra storkar, men flera arter har svarta fjädrar på överdelen av kroppen och vingarna, samt vit buk och vingundersida.

Förberedelsen av sidan tog: 214,66 ms.