Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ÅNS

Definition av ÅNS

1. böjningsform av å

Exempel på hur man kan använda ÅNS i en mening

• Uppsala ligger på Uppsalaslätten och stadens centrum ligger på bägge stränderna av Fyrisån, drygt fem kilometer ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm.
• Eken finns längs åns nedre lopp, söder om Ockelbo, med den största koncentrationen i Testeboåns naturreservat mellan Oslättfors och europaväg 4 strax ovanför Åbyggeby.
• Vid åns utlopp i Vänern finns en hällristning med skepps- och djurfigurer samt ruinen av Dalaborgs medeltida fästning.
• Av samma karta framgår det, att åns lopp ändrats vi Skivarps sockerbruk, sannolikt när bruket anlades 1901.
• På högra flygeln, närmast åns utlopp, byggdes en ny bro, som försvarades av ett batteri på norra stranden, där även ett batteri anlades på vänstra flygeln, som dessutom skyddades med hjälp av förhuggningar.
• Namnet tros ha kommit från ån som rinner genom byn, och tros komma från ett fornsvenskt lapp/läpp med betydelsen flik eller liknande, syftande på åns slingrande lopp.
• Det innebar flera mindre utgrävningar och en större utgrävning nämligen av Klosterlundboplatsen vid Karup åns utflöde.
• Fisket i Mållångsboån och i Flaxnan, som Hans Lidman fick uppleva som sjuttonåring från 1928 och som han beskrivit mest i sina tidigaste fiskeböcker, förstördes totalt 1944 genom att den äldre tidigare temporärt bara för flottningens behov använda dammen i åns översta del, nära utloppet ur Mållången, byggdes om till en damm för att permanent dämma och reglera Mållången som årsregleringsmagasin, för samtidigt utbyggt kraftverk i Voxnan vid Alfta, vilket omintetgjorde fisket genom en i vattendomen 1944 ej reglerad men skedd noll-tappning av vatten under sommarhalvåret.
• Bruket fick vidgade privilegier 1678 och 1699, nu avseende även mässings- och kopparsmide, och hade på 1600-talet dessutom en del manufakturverk förlagda till Sundsör vid åns utlopp i Mälaren.
• Två andra mindre broar korsar också Ältaån: en vid åns norra ände, nära utloppet vid Söderbysjön, där Sörmlandsleden korsar ån, samt en andra, vid åns södra ände, nära inloppet från Ältasjön, där en gångstig korsar ån och därefter fortsätter på en ca 300 meter lång spång genom vassområden vid Ältasjöns västra strand.
• Under århundradenas lopp har de sanka markerna i åns närhet successivt fyllts ut med kopparslagg så att dagens bebyggelse vilar på flera meter slagg.
• Ett fisketurismföretag har arrenderat en sträcka i åns övre lopp från Kungshögen ner till Kölnbron, som numera används till uteslutande flugfiske.
• Åns nuvarande namn härstammar troligen från medeltiden och ordet "vege", som i gammal skånska benämnde de krökar och bukter som ån gör i sina nedre delar.
• Mellan åns mynning i Kristiansands centrum och Vigeland i Vennesla är en sträcka på 1,5 mil avsedd för laxfiske.
• Kraftverket byggdes 2001 i vad som var en igenlagd vattenränna på åns södra/västra sida, ursprungligen byggd för någon av de industrier som etablerade sig vid Gavleåns forsar i slutet av 1800-talet.
• Som en fortsättning till bron ansluter på åns norra sida två hålvägar och på dess södra sida en antydan till hålväg.
• Namnet (1266 Linhofd), taget från kyrkbyn, anses bestå av ett förled namnet på en äldre å och efterledet huvud menande åns källsjö.
• Det var ett system som kan liknas vid en stor ryssja, med nedslagna träpålar som förbands med ris till en vattengenomsläpplig vägg som sträckte sig över åns hela bredd och ledde in fisken till en mindre mjärde eller ryssja.
• Placeringen vid åns nedre lopp var fördelaktigt ur ett kommunikationsperspektiv och kan ha haft betydelse sociala funktioner såsom mötesplatser för kult, handel, rättskipning och andra omvärlskontakter.

Förberedelsen av sidan tog: 121,14 ms.