Definition & Betydelse | Svenska ordet AFSEENDE

Definition av AFSEENDE

1. (ålderdomligt) äldre stavning, ersatt av avseende
2. presensparticip av afse

Exempel på hur man kan använda AFSEENDE i en mening

• Hagdahls kokbok Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar från 1878.
• Inte alla var entusiastiska och i ett ställningstagande till järnvägsbyggnadsprojektet genom Stockholm yttrade Prästeståndet 1856:
  "På de fantastiska förslagen om anläggande af en jordvall öfver Riddarholmsfjärden, en stor bangårdsbyggnad med pålar och fyllning i Klara sjö och dess sumpiga trakter, en under Södermalm gräfd och sprängd underjordisk väg till Fatburssjön med mera af dylik vidunderlig beskaffenhet, kan jag för min del icke fästa något afseende".
• Bland Borelius skrifter märks I hvad afseende är Hegel pantheist? (1851), Menniskans naturlif i förhållande till det andliga lifvet (1855), Kritik öfver den boströmska filosofien (1859) samt främst Ueber den Satz des Widerspruchs und die Bedeutung der Negation (1881).
• Enkor efter informatorer vid Tyska skolan i Stockholm, vare sig dessa varit prestvigde eller ej, tillhöra ock denna klass, fader- och moderslösa flickor utan afseende å stånd, intill dess de uppnått 16 års ålder, enkor, hvilka ej tillhöra någon af föregående klasser, ogifta, äldre och obemedlade fruntimmer.
• Lovén blev student vid Uppsala universitet 1852, studerade vid Karolinska institutet i Stockholm, där han blev kirurgie magister 1861 och blev därefter medicine doktor i Lund1863 på avhandlingen Studier och undersökningar över benvävnaden förnämligast med afseende på dess utveckling.
• Ugglas studerade ett par vintrar vid nationalekonomi och statsrätt vid Uppsala universitet och utgav broschyren Om samhället med afseende på folkets moraliska och politiska utveckling.
• Westring utgav 1858 Anvisning att ändamålsenligt insamla och conservera arachnider, förnämligast med afseende på spindlarne.
• Biblisk historia med hufvudsakligt afseende på folkskolans och den första undervisningens behov, Stockholm 1854.
• Såsom literaturhistoriker visar han stor beläsenhet och genialisk förmåga i karakteristiken af poetiska stilriktningar, men de hegelska teorierna med afseende på historiens filosofi förleda äfven honom till konstruktioner, särskildt i grupperingen af de historiska företeelserna.
• Rosenblad utgav Några ord om publicitetens uppkomst och öden i Sverige, i synnerhet emellan 1719 och 1772; jemte en blick på detta tidehvarf (1824; anonymt) och Tankar i afseende på ordnandet af Rikets mynt-, bank-, skuld- och kreditväsende (1829).
• Från trycket utgav han bland annat Har Kant angifvit den rätta grunden för kunskapens allmängiltighet och nödvändighet? (gradualavhandling 1866), Rationalismen inom lutherska kyrkan, betraktad i dess hufvudformer med särskild hänsyn till dess religiösa betydelse och halt I (1875), Studie med afseende på den Ritschlska teologien (prästmötesavhandling 1895), och delar av sin fars korrespondens.
• Bland hans skrifter märks Om elementarbildningen med afseende på tidens fordringar (1839), där han gick i opposition till de liberala skolförslagen, samt Missions- och Bibelsällskaperne, såsom tidens tecken, hwilko emotsagdt varder (1846), en försvarsskrift för missionen.

Förberedelsen av sidan tog: 80,10 ms.