Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet ALTITUD

Definition av ALTITUD

1. en himlakropps höjd över horisonten angiven i grader

Exempel på hur man kan använda ALTITUD i en mening

• Flagstaff ligger på en altitud av ca 2100 meter över havet och till skillnad från städer som Phoenix och Tucson i södra Arizonas öken är Flagstaff en av USA:s snöigaste städer på vintern.
• Det finns flera olika orsaker till näsblödningar, däribland trauma (genom slag på näsan), fraktur (bruten näsa), tryck (tryckförändringar på grund av altitud), antikoagulerande medicin, torr luft, överdriven näspetning, förkylning, allergi, högt blodtryck hos äldre, och blödningsrubbningar.
• På grund av bergskedjans otillgängliga natur och altitud är den mycket mindre befolkad än östra Himalaya.
• Elevationen kallas även latitud (dock ej geodetisk latitud, vilken är lodlinjens vinkel mot ekvatorialplanet), deklination eller altitud, medan θ kallas longitud, rektascension, timvinkel eller azimut.
• Denna stegning gör det enklare för de återstående raketstegen att accelerera raketen till dess slutliga hastighet och altitud.
• Staden är belägen i Orsashdalen, 150 km norr om huvudstaden Islamabad och 200 km öster om Peshawar, på en altitud av 1 260 m.
• Den stora sjön Peipus ligger på samma altitud och de avvattnande vattendragens fallhöjd är nära noll, varför Koosa järv är en fiskrik sjö med ungefär samma fauna som Peipus.
• En kvicksilverhorisont, även kallad artificiell horisont, är ett hjälpmedel som tidigare användes för att mäta en himlakropps altitud (α i figuren till höger) med hjälp av en sextant, oktant eller meridiancirkel då horisonten var skymd eller ej kunde urskiljas.
• Inom navigation har första vertikalen främst använts vid bestämning av longitud, eftersom ett fel i observatörens latitudbestämning (erhållet genom exempelvis död räkning) spelar ganska liten roll för skillnaden i altitud för en himlakropp vid första vertikalen.
• Med hjälp av meridiancirklar görs bestämningar av tidpunkten för himlakroppars meridianpassager och därigenom deras rektascension, samt deras altitud och därigenom deras deklination.
• För ett objekt på himmelssfären anges dess altitud (höjd) som båglängden längs den vertikal som går genom objektet från horisonten till objektet, medan objektets azimut är båglängnden längs horisonten mätt medurs (sett från zenit) från nordpunkten till skärningspunkten mellan objektets vertikal och horisonten.

Förberedelsen av sidan tog: 57,71 ms.