Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet ANFÖRA

Definition av ANFÖRA

1. leda eller föra befäl över en ordnad grupp
2. nämna eller prata om i ett tal; hänvisa till ett argument

Exempel på hur man kan använda ANFÖRA i en mening

• Hipparch eller hippark (grekiska hipparchos, av hippos, häst, och stammen arch-, som återfinns i archein, härska) kallades i åtskilliga forngrekiska stater högste befälhavaren för kavalleriet, I Aten valdes årligen två hipparker, vilka det ålåg att såväl organisera och inöva som i krig anföra den till ungefär 1 000 man uppgående ryttarskaran.
• Efter de långa knivarnas natt 1934 steg han i graderna i SS-hierarkin och kom under andra världskriget att anföra 5.
• Som exempel på skillnaden mellan lulemål och dagens dialekt på orten kan man anföra en enkel mening som bors jer do 'var är du?', som numer utsägs ungefär som vars älu, eller bo hä do ve de för mät idä 'vad har du med dig för mat idag?' som numer utsägs som va halu me de fö mat ida.
• Vanligen tillsattes diktatorn för ett bestämt ändamål eller som en nödåtgärd i kristider för att anföra hären vid hotande krigsfara.
• 1:e repetitör är en gammal befattning bland symfonimusiker innebärande ansvar för att anföra all balett- och dansmusik såväl vid generalrepetitioner som vid föreställningar.
• spelade bäst då hon skulle återgifva salongsdamer, men att hon ej var hänvisad endast till denna genre, derom vitna de olikartade roler hon utfört, och bland hvilka vi här endast anföra Grefvinnan Danicheff i "Familjen Danicheff", Hertiginnan i "Tråkigt sällskap", Ebba Stenbock i "Daniel Hjort", Mor Fadette i "Syrsan", fru Tjælde i "Ett handelshus" och guvernanten i "Den nye bibliotekarien".
• Adelskvinnans förehavanden hänsköts till granskning i hovrätten, medan Annika Staffansdotter frikändes då ingen hade några klagomål att anföra mot henne.

Förberedelsen av sidan tog: 40,14 ms.