Definition & Betydelse | Svenska ordet ANFÖRAS

Definition av ANFÖRAS

1. böjningsform av anföra

Exempel på hur man kan använda ANFÖRAS i en mening

• Sedan han blivit apostel sålde han en åker och gav pengarna till de andra apostlarna, vilket brukar anföras som exempel på urkyrkans egendomsgemenskap.
• Filon var samtida med Jesus från Nasaret men nämner inte honom eller den kristna rörelsen i någon av sina skrifter, trots att han var intresserad av religiösa sekter och skrev ingående om esséerna och om therapeutia, som brukar anföras som en benämning på kristna vilket avfärdats som osannolikt.
• Som argument för att de bildar en egen ordklass kan anföras att participen i olika sammanhang kan ha verbliknande eller adjektivliknande funktion.
• Vidare kan anföras arbeten över förmodade växtfossil (1871), om den förstenade skogen vid Kairo (1870), om fossila växter från Brasilien (1869) och från Queensland (1872) samt om den siluriska algen Nematophycus (1872).
• Som stöd för synen på Maria som mediatrix brukar anföras bland annat påve Leo XIII:s Adiutricem populi, Pius X:s Ad diem illum, Pius XI:s Miserentissimus Redemptor, Johannes Paulus II:s Redemptoris Mater samt det faktum att Benedictus XV lät instifta festdagen Maria mediatrix av all nåd, år 1921.
• Han fortsatte: ”Endast borgarståndet i den gamla, goda handels- och stapelstaden Stockholm saknar ännu någon gata, som erinrar om detsamma, och då därtill kan anföras att den nya gatan å Södermalm kommer att ligga alldeles i närheten af den nyuppförda, ståtliga byggnaden för ålderstigna borgersmän eller Borgerskapets gubbhus, som den vanligen kallas, vore här ett särskilt passande tillfälle att hugfästa minnet af äfven det gamla borgarståndet…” Den byggnad Unman hänvisar till är Borgarhemmet i det närbelägna kvarteret Yxan, vilket stod färdigt i oktober 1908.
• Ur klostrets historia kan ytterligare anföras att konungarna Magnus Eriksson och Håkan 1362 påbjöd att hövitsmännen i Stockholm årligen skulle ge klostret vax, öl, bröd, sill med mera då gråbröderna firade Magnus Ladulås årsmot.
• Anno 1688 den 17 September war undertecknad efter Landshöfdingens Högvälborne Hr Per Örneclous ordres uti Rackeby socken att der sammastädes ransaka om några inkränktningar der på sockneallmänningen funnos, som borde efter wälbem de Hr Landshöfdinges ordres taxeras; närvarandes Cronones befallningsman Jöran Unge, nämnde männen (hvilka anföras).
• Bland hans pjäser kan anföras sorgspelet Baron Görtz (1871) samt lustspelen Världshärskaren i nattrock (Napoleon I), Statsmannaprovet, Äventyrarna och Generalen utan armé.
• Som exempel kan anföras bland annat ett stort Berglandskap och ett Klipplandskap, med strid mellan centaurer och leoparder (bägge i Münchens nya pinakotek), Comosjön och Golgata (i Schackgalleriet i München).
• Av hans många arbeten kan här anföras Grammaire grecque moderne (1878; tillsammans med Hubert Pernot), Bibliothéque grecque vulgaire (9 band, 1880-1902), Nouveau dictionnaire grec moderne - français et français-grec moderne (2 band, 1882-85), Bibliographie hellénique XV:e et XVI:e siècles (1885) och Bibliographie hellénique XVII:e siècle (2 band, 1894-96) samt Collection de monuments pour servir à l'étude de la langue néo-hellénique (1870-72; 1874-76).
• I rask följd publicerade han sedan ett 40-tal pjäser, av vilka kan anföras El ultimo mono, El loco de guardilla, Luz y sombra, El amor y la gaceta, Don Tomas, hans främsta arbete, utmärkt av stor komisk kraft, erinrande om "Le misanthrope", men med rikare intrig, Nadie se muere hasta que Dios no quiere av mycken kvick satir.
• Bland hans bibliografiska arbeten kan anföras Catalogue of the Extraordinary Collections of Splendid Manuscripts Formed by M:r G.
• Bland Massaranis övriga arbeten kan anföras L'idea italiana attraverso i tempi (1850), Studii di letteratura e d'arte (1873), Studii di politica e di storia (1875), L'arte a Parigi (1879), Sermoni e rime (1880), Carlo Tenca e il pensiero civile (1886) och ett stort arbete om den satiriska diktningen, Storia e fisiologia dell'arte di ridere (1900–1902).
• Den uppmärksamhet Hegesippos i sina minnesanteckningar ger det judisk-kristna samfundet i Jerusalem och dess biskopars historia, brukar anföras som argument till stöd för att han verkligen hade judisk bakgrund.
• Ur handlingarna kan anföras följande: ”Stiftare voro nämnde Tersmeden, gästgivaren Per Ersson, ingenjör Elis Schenson samt hemmansägare Jon Persson på Vallsta nr 7”.

Förberedelsen av sidan tog: 297,10 ms.