Definition & Betydelse | Svenska ordet BLODROT

Definition av BLODROT

1. en ört (Potentilla erecta) i släktet fingerörter i familjen rosenväxter (Rosaceae); exemplar av denna art

Exempel på hur man kan använda BLODROT i en mening

• Revig blodrot påminner mycket om den nära släktingen blodrot men skiljs från denna genom att stjälkbladen är skaftade och femfingrade samt genom ofta hela, ej tandade, stipler.
• I myrens kanter dominerar pors med förekomst av blåtåtel, hirsstarr, smalfräken, älggräs, blodrot, ängsstarr, ängsull och gräsull.
• På dessa aapamyrars strängar växer gräs och örter, såsom blåtåtel, blodrot och jungfrulin, medan flarkarna saknar vegetation eller är sparsamt bevuxet med låga starrarter eller brun- och vitag.
• Nektar kan den emellertid hämta från flera olika växtfamiljer som ärtväxter (käringtand), rosväxter (björnbär, blodrot och småborrar), dunörtsväxter (rosendunört), flockblommiga växter (björnloka), kransblommiga växter (myntor), korgblommiga växter (röllika, åkertistel, molkearter, klintarter och sommarfibbla), nejlikväxter (sprödarv) samt svaltingväxter (Gotlandssvalting).
• Nektar hämtar kustbandbiet från växter som bland andra björnbär, veronikor, ljung, gula korgblommiga växter, gåsört och blodrot.
• Båda könen hämtar nektar från flockblommiga växter som björnloka, strätta och palsternacka, korgblommiga växter som maskrosor samt rosväxter som björnbärskomplexet och blodrot.
• Den kan även besöka blommande väöxter utanför väddfamiljen, som blåmunkar, blodrot, syskor, myntor och olika tistelarter.
• Den flyger från juli till september, och besöker blommande växter som backtimjan, renfana, blåmunkar, blodrot och stånds.
• Kring de grova hagmarksekarna och andra lövträd kan man finna vitsippa, knägräs, ekorrbär, blodrot och teveronika.
• Där är även fuktigare vaför det växer vitmossor, blodrot, ekbräken, skogskovall, skogsviol och vårfryle.
• Man kan finna baldersbrå, besksöta, blåklocka, blodnäva, blodrot, brunört, fackelblomster, flockfibbla, gråfibbla, gul fetknopp, gulmåra, gåsört, johannesört m.
• Marken har haft en lång kontinuitet och den typiska fäladsfloran har kunnat bevaras med arter som fårsvingel, knägräs, ljung, jungfrulin, backtimjan, backsippa, vårtåtel, blodrot, ängsviol, blåklocka, stenmåra och stagg.
• Nu är bytomten tätt övervuxen av slån och apel, gullviva och blodrot smyckar gläntorna om våren, enligt Hans Törnsäter.
• Myrarna har i huvudsak skonats från dikning och där växer arter som blåtåtel, blodrot, ängsnycklar och purpurvitmossa.
• Vegetationen är rik och här finns bland annat vårbrodd, kamäxing, stjärnstarr, blekstarr, ängshavre, slåtterfibbla, brudbröd, svinrot, prästkrage, tvåblad, skogsnäva, ängssyra, stor blåklocka, kråkvicker, käringtand, tuvtåtel, älgört, ängsvädd, höskallra, ormbär, kråkvicker, vitmåra, knippfryle, smörblomma, tidig brudsporre, jordtistel, hirsstarr, luddstarr, gulvial, rödklint, S:t Pers nycklar, Adam och Eva, blodrot, hönsarv, backlök, blåtåtel, fårsvingel, brunört, gullviva, fältvädd och slankstarr.

Förberedelsen av sidan tog: 162,12 ms.