Definition & Betydelse | Svenska ordet DIATONISKA

Definition av DIATONISKA

1. böjningsform av diatonisk

Exempel på hur man kan använda DIATONISKA i en mening

• Ters är ett musikaliskt intervall på två diatoniska steg, samt beteckning för den tredje tonen i en diatonisk skala.
• Sext (musik) – ett musikaliskt intervall på fem diatoniska steg, samt beteckning för den sjätte tonen i en diatonisk skala.
• Kvint är ett musikaliskt intervall på fyra diatoniska steg, samt beteckning för den femte tonen i en diatonisk skala.
• Sext är ett musikaliskt intervall på fem diatoniska steg, samt beteckning för den sjätte tonen i en diatonisk skala.
• Även i äldre västerländsk folkmusik, bland annat i svensk och norsk vallmusik och spelmansmusik, förekommer intervall som ligger litet utanför de konstmusikaliska (och numera även populärmusikaliska) skalorna och sålunda har vissa likheter med den mikrotonala musiken; men till skillnad från i den utnyttjas de aldrig till att åstadkomma skalintervall mindre än runt en halvton, det är bara fråga om litet andra avstånd mellan de diatoniska intervallen.
• Med det naturliga diatoniska tonarten C-dur som jämförelse är dessa tonarter uppkallade efter den ton med vilken de börjar: D (dorisk), E (frygisk), F (lydisk) och G (mixolydisk skala).
• Kvart är ett musikaliskt intervall på tre diatoniska steg, samt beteckning för den fjärde tonen i en diatonisk skala.
• Shorter var en av stilbildarna inom den så kallade modala jazzen, en kompositiorisk/improvisatorisk stil som utgår mer från modus och skalor snarare än diatoniska ackordföljder.
• Nona är ett musikaliskt intervall på åtta diatoniska steg, samt beteckning för den nionde tonen i en diatonisk skala.
• Genom att en klav sätts i början av notlinjen kommer varje linje och mellanrum att representera en ton i den diatoniska skalan.
• Inom musik är drill ett upprepat, hastigt och jämnt angivande av en föreskriven huvudnot omväxlande med närliggande ton, ofta närmast högre diatoniska not.
• Decima är ett musikaliskt intervall på 10 diatoniska steg, samt beteckning för den tionde tonen i en diatonisk skala.
• baserat på delade isometriska material, diatoniska skalor, samt polyfoni baserat på parallell ters, perfekt kvart, och perfekt kvint.
• Volek utvecklade en teori om modal musik som omfattade en idé om polymodalitet och alterering av toner som han kallade flex, vilket resulterade i vad han kallade systemet med flexibla diatoniska skalor.
• De diatoniska skalorna, som varit dominerande i den västerländska musiktraditionen, är uppbyggda av heltonsteg (stor sekund) och halvtonsteg (liten sekund), men i exempelvis en pentatonisk skala kan ett tonsteg vara så stort som en ters.
• I sin mest korrekta betydelse används termen endast om sådana förändringar i diatoniska skalsystem och dessutom om sådana förändringar som (i ett harmoniskt sammanhang) inte påverkar den grundläggande funktionen hos den harmoni där den altererade tonen ingår.
• I synnerhet det förstnämnda blev epokgörande genom att det en gång för alla fastställde Ptolemaios bestämmelser för den diatoniska skalans intervall, nämligen tre stora och två små heltoner med förhållandena 8:9 och 9:10 samt två stora halvtoner med förhållandet 15:16.
• De båda sfärerna, infantinnan och det stela hovceremonielet respektive dvärgen och den medlidsamma kammarjungfrun Ghita, karakteriseras musikaliskt av ovanligt sofistikerade klangbilder: den förstnämnda sfären präglas av diatoniska melodier och "kalla" instrument, som till exempel celesta, medan den senare kännetecknas av högexpressiv kromatik och svallande melodik.
• Didymos tillskrivs den ändamålsenliga anordningen av det pythagoreiska heltonssystemet, varigenom det diatoniska tonsläktet först kunde vinnas för vår harmoni.
• Utöver den diatoniska epinetten finns det epinetter med extra band för varje halvton, för att kunna komponera den kromatiska skalan.

Förberedelsen av sidan tog: 163,63 ms.