Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet EKVATIONER

Definition av EKVATIONER

1. böjningsform av ekvation

Exempel på hur man kan använda EKVATIONER i en mening

• Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
• Dessa enheter förenklar många ekvationer eftersom konstanterna som de baseras på har värdet 1 uttryckta i planckenheter.
• Lorentztransformationen är en uppsättning ekvationer inom relativitetsteorin som anger hur tids- och rumskoordinater mäts i olika inertialsystem.
• Fälten genererar sig själva under vissa förutsättningar och beskrivs fullständigt av Maxwells ekvationer.
• Strålningens utbredning beskrivs av Maxwells ekvationer och den består av ett elektriskt och ett magnetisk fält som oscillerar i rät vinkel mot varandra och mot rörelseriktningen.
• Denna regel är en central del av algebra och har sina rötter i arbetet med kubiska ekvationer under 1500-talet, en period som kännetecknas av betydande bidrag från matematiker som Scipione del Ferro, Niccolò Fontana, känd som Tartaglia, och Gerolamo Cardano.
• Ett linjärt ekvationssystem är en uppsättning av ett ändligt antal linjära ekvationer med den algebraiska formen.
• Maxwells elektromagnetiska ekvationer är fyra partiella differentialekvationer som beskriver elektriska och magnetiska fält.
• Elementär algebra är algebra som beskriver hur man omvandlar matematiska uttryck, framför allt polynom, för att lösa ekvationer.
• Den typ av diofantiska ekvationer som oftast tas upp i undervisningssammanhang är den linjära diofantiska ekvationen i två variabler, och det är därför främst denna typ som oftast avses när läroböcker använder termen diofantisk ekvation.
• Fel spelar en stor roll inom kaosteori (icke-linjära ekvationer) där små variationer kan ge totalt olika resultat.
• Jungfruregeln, latin regula virginum, var i äldre aritmetiska läroböcker namnet på ett särskilt räknesätt som i sak sammanfaller med lösningen av två ekvationer av första graden mellan två eller flera obekanta, dock så att de sökta storheterna alltid skall vara heltal.
• Laplacetransformen ersätter differentialekvationer med algebraiska ekvationer och används för att lösa differentialekvationer med begynnelsevärden, utan att först behöva bestämma en allmän lösning och därefter använda begynnelsevärdena för att få fram den önskade lösningen.
• Diofantiska ekvationer är ekvationer på formen Ax + By = C, där A, B och C är heltal och A, B är skilda från noll.
• Genom införande av ett förkortat beteckningssätt för linjers och ytors ekvationer lyckades han frigöra rumsstorheternas analytiska uttryck från beroendet av koordinataxlarnas läge och därigenom skapa en metod, som förenade det analytiska och det geometriska betraktelsesättets fördelar.
• De fokuserade på första ordningens icke-separabla differentialekvationer eftersom differentialekvationer av högre ordning går att transformera till ekvationssystem av första ordningens ekvationer, och separabla differentialekvationer går att lösa genom att (numeriskt) integrera bägge leden.
• Yule–Walker-ekvationerna är en uppsättning ekvationer som uppstår vid skattning av parametrar för en autoregressiv modell för linjär prediktion.
• Lösningarna till ekvationssystemet är alla uppsättningar av värden av variablerna som satisfierar alla ekvationer i systemet.
• Han är kanske mest känd för Maxwells ekvationer, som sammanfattar en rad viktiga elektromagnetiska fenomen.
• För blandningar av till exempel vatten och ånga måste många ytterligare antaganden göras och ytterligare ekvationer lösas för interaktion och gränsytor mellan faserna.

Förberedelsen av sidan tog: 120,11 ms.