Definition & Betydelse | Svenska ordet ENHÖRNING

Definition av ENHÖRNING

1. mytologiskt djur, oftast avbildat som ett vitt hästliknande djur med ett ensamt horn i pannan
2. (militärt, ålderdomligt) en slags kanon, en mynningsladdad haubits från början av 1800-talet, använd i Ryssland
3. (ekonomi) ett onoterat bolag vars värde överstiger tio miljarder kronor

Exempel på hur man kan använda ENHÖRNING i en mening

• En enhörning är ett mytologiskt väsen, oftast avbildad som en vacker häst med ett spiralvridet horn i pannan.
• Djuret har ofta identifierats med mytologins enhörning och horn av gemsbock såldes i England under medeltiden som horn av enhörning.
• Jean le Viste vill att hans tapeter ska föreställa krigsscener, men hans fru tycker att de sex tapeterna ska föreställa en kvinna som ska förföra en enhörning.
• På nyårsafton postade Lady Gaga bilden föreställande henne iförd enbart en jacka med texten "Born This Way" och en enhörning på ryggen.
• En enhörning får veta att hon kan vara den sista enhörningen i världen och beslutar sig för att ta reda på vad som har hänt med de andra enhörningarna.
• Serien börjar med att Kalle blir uppringd av Farbror Joakim som vill att han åker till Himalaya för att hämta hem en enhörning till Joakims zoo.
• Sedan antiken har man tillskrivit de vita hästarna exceptionella egenskaper som del i olika myter, de flyger till exempel med sina vingar över världen (som i fallet med Pegasus i den grekiska mytologin), eller har horn (som i fallet enhörning).

Förberedelsen av sidan tog: 89,79 ms.