Definition & Betydelse | Svenska ordet FOLKTRO

Definition av FOLKTRO

1. folklig trosuppfattning inom ett geografiskt område med en begränsad etnicitet

Exempel på hur man kan använda FOLKTRO i en mening

• Torsdagskvällen och den därpå följande natten var enligt folktro en vanlig tid för handlingar som hade med magi och trolldom att göra.
• Begreppet har därför använts om ett brett omfång av andliga eller rituella utövanden eller övertygelser inom folktro och polyteistiska religioner.
• Figuren är känd från gammal nordisk folktro och diktning sedan fornnordisk tid, främst ifrån sägner och folkvisor från Norge och Sverige.
• Tomtar, särskilt gårdstomte och hustomte, är övernaturliga naturväsen i nordisk folktro i form av trollkunniga, händiga småfolk som håller sig borta från människors syn.
• Kryptozoologi är samlingsnamn på vanligtvis pseudovetenskapliga studier av i folktro förekommande arter som inte har erkänts av vetenskapen, till exempel Storsjöodjuret, Loch Ness-odjuret, havsmonster, Yeti (Snömannen), Bigfoot, sjöormar, sjöodjur, monsterfladdermöss, Chupacabra, monsterhajar med flera.
• Bergsrået, eller bergatrollet eller bergakungen, var i nordisk folktro ett övernaturligt väsen, som bor i berget och råder över dess malm.
• Bysen är i gotländsk folktro ett litet skogsväsen som lockar människor att gå vilse eller ställer till förtret för skogsarbetarna.
• Åskviggar eller Torsviggar var i medeltida nordisk folktro namn på de stenyxor som påträffades i marken.
• En bjära (mjölkhare, trollhare, pukhare, puken, trollkatten, baran, bärarn) var i svensk folktro ett dragväsen som en häxa använde för att stjäla mjölk från grannarnas kor.
• I moderna berättelser måste vampyrer dricka människoblod för att överleva, men detta är sällan en del av äldre folktro.
• Bäckahästen var i sydsvensk folktro, liksom även i Norge, Danmark och Island ett övernaturligt väsen.
• I det äldre allmogespråket har draugen beskrivits som en ”blek, maktlös, senfärdig människa, som skrider fram”, snarlikt beskrivningen av ett spöke men inom nordisk mytologi och äldre folktro beskrivs den istället som en gravsatt gengångare vars kropp går igen, ett likspöke av materia snarare än en ande.
• Puck är även en övernaturlig gestalt i germansk folktro, särskilt omhuldad av irländare och engelsmän som gav honom noanamnet Robin Goodfellow.
• Gruvrået (eller bergrået eller gruvfrun) är i nordisk folktro en varelse som härskar över platser med gruvfyndigheter.
• En myling (även myrding) är i svensk folktro en gengångare av ett odöpt nyfött barn som mördats av sin mor och gömts, ibland till och med under golvet i stugan, för att dölja en oönskad födsel.
• Helhäst, Hels häst eller dödshästen, är ett övernaturligt väsen i danska folksägner och i svensk folktro.
• Huldran, Skogsfrun, Skogssnu(v)an, Skogsnymfen, Skogsrået eller Råndan är ett kvinnligt skogsväsen i nordisk folktro.
• Kvarngubbe var i senare svensk folktro ett andeväsen som höll till i kvarnar och antingen hjälpte mjölnaren eller motarbetade denne.
• Landvättar är i äldre västnordisk mytologi och i senare folktro på Island och i Norge övernaturliga småväsen, som sades hålla till i lundar, högar och vattenfall.
• Lindorm är ett drakliknande sagoväsen i nordeuropeisk folktro som traditionellt har formen av ett gigantiskt ormmonster som bor djupt inne i skogen.

Förberedelsen av sidan tog: 182,48 ms.