Definition & Betydelse | Svenska ordet GERMANSK


GERMANSK

Definition av GERMANSK

  1. adjektiv till german

Antal bokstäver

8

Är palindrom

Nej

10
AN
ANS
ER
GE
GER
MAN

6

5

19

400
AEN
AG
AGE
AGN


Sök efter GERMANSK på:



Exempel på hur man kan använda GERMANSK i en mening

  • Romarna, under ledning av Varus, besegras av en germansk här, under ledning av Arminius, i slaget i Teutoburgerskogen.
  • Ljubljana-bäckenet har genom historien varit en korsväg för slavisk, germansk och latinsk kultur, vilket format och givit slovenerna deras nationella särart.
  • Odovakar (grekiska: Ὀδόακρος, latin: Odoacer), född omkring 433, död 493 i Ravenna, var en germansk hövding, troligen av skirisk härkomst, som var kung av Italien från 476 till sin död.
  • Engelsmän – en germansk etnisk folkgrupp som har engelska som modersmål, och som härstammar från England.
  • Herne kan vara en sentida omtolkning av Gwyn och Cernunnos från keltisk mytologi och Oden från germansk mytologi.
  • Nibelung var i germansk mytologi kung över dvärgarna, härstammandes från sagoätten Nibelungar och ägare av en väldig skatt han döpt efter sig själv – Nibelungen – främst skildrad i det medelhögtyska hjälteeposet Nibelungenlied från 1200-talet.
  • Puck är även en övernaturlig gestalt i germansk folktro, särskilt omhuldad av irländare och engelsmän som gav honom noanamnet Robin Goodfellow.
  • Germansk religion – den förkristna religion som primärt traderades från släkte till släkte hos germanska folk.
  • Krimgoter var en liten germansk folkstam på halvön Krim, vilken numera har dött ut eller sammansmält med de omgivande folken.
  • Ricimer (Flavius Ricimer), född cirka 418, död i augusti 472, var en romaniserad germansk fältherre och Västroms starke man från 456 fram till sin död.
  • Langobarder (eller longobarder, svenska: långbårdar 'långskägg') var en germansk stam som, enligt egna sägner och hävder, kom från södra Skandinavien.
  • Han är främst känd för att ha lett en kombinerad romersk och germansk här till seger över Attilas hunner i slaget vid Katalauniska fälten år 451.
  • Än betecknas därmed germansk samkänsla och dess enighetsyttringar över huvud, så till exempel i en agitationsskrift (1902) av Bjørnstjerne Bjørnson, än åter - och det torde oftast vara fallet - de alltyska strävandena att samla och stärka "tyskheten" över hela jorden, varvid man stundom i begreppet "alltysk" inbegriper även Nederländernas folk och de tre skandinaviska nationerna.
  • Dryckesmåttet härrör från germansk dryckeskultur och dricks traditionellt i samband med umgänge eller måltid, ofta förknippat med särskilda dryckesvisor, kallade snapsvisor.
  • Slaget vid Katalauniska fälten, också kallat Slaget vid Châlons eller Slaget vid Maurica, stod 20 juni år 451 mellan å ena sidan en kombinerad västromersk och germansk här under Aëtius samt å andra sidan Attilas hunner med underlydande ostrogoter.
  • En uppställning över de frankiska härskarna är problematisk att upprätta, eftersom riket, enligt gammal germansk sed, ofta delades mellan en härskares söner vid hans död men så småningom förenades.
  • Anglerna var en germansk folkstam, och namnleden -brekt - som motsvaras av det sydtyska Bert - är samma ord som engelskans "bright" = "ljus", "skinande".
  • Maja är ett kvinnonamn, en germansk, skandinavisk och slavisk form av Maia från den grekiska mytologin.
  • Kvinnonamnet Irmelin är ett tyskt namn, en diminutiv form av Irmin, som är bildat av Irm som var namnet på en germansk gud.
  • Saxarna var en germansk folkstam från gamla Sachsen i nuvarande nordvästra Tyskland det vill säga Niedersachsen, men ej nuvarande Sachsen.


Förberedelsen av sidan tog: 71,51 ms.