Information om | Svenska ordet GOGOL
GOGOL
Antal bokstäver
5
Är palindrom
Nej
Sök efter GOGOL på:
Exempel på hur man kan använda GOGOL i en mening
- Nikolaj Gogol hade polsk-ukrainska rötter, växte upp i Lillryssland och verkade senare i den ryska delen av Kejsardömet Ryssland där han skrev på ryska, enligt tidens sed.
- Det iögonfallande organet har uppmärksammats som litterärt tema bland andra av novellisterna Nikolaj Gogol och Akutagawa Ryunosuke.
- Han har författat åtskilliga pjäser och komedier, som treaktskomedin Rococo (1882), sorgespelet Furstinnan Gogol (1883), komedin Vårflod (1884), skådespelet Beatrice (1887) och lustspelet Flirtation (1893), vilka på sin tid berömdes för en skarp blick för det sceniska och en god dialog.
- Bandet har uppgett att liksom Nikolaj Gogol förde in ukrainsk kultur i rysk litteratur planerar de att föra in sin musikstil i västvärlden.
- Ofta introducerades mindre kända verk av dramatiker som August Strindberg, Anton Tjechov, Nikolaj Gogol och Franz Kafka varvat med då mindre etablerade namn som Beckett, Bertolt Brecht, Lorca och Eugène Ionesco.
- Gogol som är chef för KGB deltar i sex Bondfilmer 1977-87, Älskade spion, Moonraker, Ur dödlig synvinkel, Octopussy, Levande måltavla och Iskallt uppdrag.
- Gogol ska ha använt sig av ögonvittnesskildringar, däribland från den polske biskopen Szymon Okolski (1580-1653) som var med och kväste kosackupproret.
- Förutom Shakespeare har Segerström på Romateatern 2008 iscensatt Revisorn av Nikolaj Gogol där han också spelade en av de ledande rollerna.
- Atlas Pogo fick ett gott mottagande och bandet jämfördes i recensionerna med bland andra Gogol Bordello, Mano Negra, The Clash och svenska Monster.
- Han översatte huvudsakligen ryska, tyska och franska författare till italienska som till exempel, Fjodor Dostojevskij, Aleksandr Pusjkin, Nikolaj Gogol och Hugo von Hofmannsthal.
- Maksimovitj stod i personlig förbindelse med Aleksandr Pusjkin och Nikolaj Gogol och utövade genom sina vissamlingar ett tydligt inflytande på såväl Pusjkin som Vasilij Zjukovskij.
- Pypins övriga litterära storverk är Obstjestvennoje dvizjenie v Rossii pri Alexandrě I (1871; andra upplagan 1885, tysk översättning 1894), Charakterjstiki literaturnych mnjenij ot 1820 do 50-ich godov (En översikt över de litterära strömningarna 1820-50 i Ryssland; andra upplagan 1890), Bjelinskij, ego zjizn i perepiska (1876, Vissarion Belinskijs liv och brevväxling), Istorija russkoj etnografii (fyra delar, 1890-91) och det monumentala Istorija russkoj literatury (fyra band, 1890-99; rysk litteraturhistoria fram till Aleksandr Pusjkin och Nikolaj Gogol).
- Jazykov, som var nära förbunden med Aleksandr Pusjkin och Nikolaj Gogol, slöt sig till det slavofila partiet och författade 1844 den hätska polemiska dikten K' nenasjim (Till de icke-våra), i vilken han stämplade Vissarion Belinskij och de så kallade zapadnikerna (de västerländskt sinnade) som fosterlandets fiender.
- Dessutom skrev han en översikt av den nyare ryska vitterheten (bland andra Ivan Turgenjev, Lev Tolstoj och Fjodor Dostojevskij) under titeln Ruskie pisateli poslje Gogolja (Ryska författare efter Gogol; 1874, fjärde upplagan 1890).
- Han var personligen bekant med Vasilij Zjukovskij, Aleksandr Pusjkin och Nikolaj Gogol och blev mycket betydelsefull för den ryska litteraturkritiken genom att framhålla det nationella i dikten och dess samhörighet med folkpoesin och med det verkliga livet.
- Broch översatte även till norska arbeten av en rad ryska författare, som Nikolaj Gogol (Revisorn), Fjodor Dostojevskij (Bröderna Karamazov) och Lev Tolstoj (Anna Karenina).
- Hans senaste angrepp mot Aleksandr Pusjkin och Nikolaj Gogol berövade honom hans sista vänner, och han dog i största elände och fattigdom, om vilket hans dagboksanteckningar vittnar.
- Han påverkades av verk av Tolstoj, Gogol, Dostojevskij, Turgenjev och Tjechov, vilket visar sig i hans operor med "ryska " teman, och de inspirerade även till talrika instrumentalverk.
- Levander skrev monografier om författare som Hermann Hesse, Thomas Mann, Fjodor Dostojevskij, Nikolaj Gogol och Anton Tjechov.
- Den är skriven i den då omtyckta skälmromanens stil, med en mängd osannolika äventyr, och utgör ett första försök till den satiriska realism, som sedermera framträdde hos Nikolaj Gogol.
Förberedelsen av sidan tog: 154,12 ms.