Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet KANON

Definition av KANON

1. (vardagligt) mycket bra, jättebra
2. (slang) kraftigt berusad
3. (vapen, militärvetenskap) eldvapen som avskjuter granater (äldre bomber) eller grovkalibriga projektiler (tidigare kanonkulor) ur eldrör, i modern med utgångshastigheter över ljudets hastighet; i sammansättningar om liknande konstruktioner
4. (musik) musikstycke där två eller flera stämmor (ofta sångstämmor) upprepar samma melodi och varje stämma (utom den första) påbörjar melodin innan den föregående har avslutat stycket och antalet slag ("tiden") mellan varje påbörjad stämma är densamma
5. (religion) allmänt accepterad måttstock, rättesnöre

Exempel på hur man kan använda KANON i en mening

• I svenskan används bokstaven C dock normalt endast i ord med S-ljud och i dubbelteckning av k-ljudet som "ck", medan ord med K-ljud däremot normalt stavas med bokstaven K som exempelvis orden kamera, kanon och karavan, till skillnad från flera andra språk som normalt stavar ord med K-ljud med C, även om det finns undantag där C behålls, som exempelvis orden camping och cancer.
• I svenskan används bokstaven C dock normalt endast i ord med S-ljud och i dubbelteckning av k-ljudet som "ck", medan ord med K-ljud däremot normalt stavas med bokstaven K som exempelvis orden kamera, kanon och karavan, till skillnad från flera andra språk som normalt stavar ord med K-ljud med C, även om det finns undantag där C behålls, som exempelvis orden camping och cancer.
• Gamla testamentet, även Gamla Testamentet och förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.
• Tripitaka (sanskrit) eller Tipitaka (pali) som betyder "tre korgar" är de heliga skrifter, som bildar buddhismens kanon.
• Med brahmanism menas en fornindisk religion grundad på kastsystemet, med brahminerna som ärftligt prästerskap och med Veda som "uppenbarad" kanon.
• Inom kristendomen ingår boken i den så kallade Tolvprofetboken i Gamla Testamentet och den sista boken i den protestantiska gammaltestamentliga kanon.
• I kristendomen ingår den i den så kallade Tolvprofetsboken, som i sin tur ligger sist i Gamla testamentet i protestantisk kanon.
• Boken är i sin tur del av den så kallade Tolvprofetsboken som avslutar Gamla testamentet i den protestantiska kanon.
• I samband med kanoniseringen för patriarken, biskopsmötet, påven eller motsvarande in en död persons namn i förteckningen, kanon, över helgon, och personen ifråga är därmed värdig att vördas offentligt inom hela den världsvida Romersk-katolska kyrkan.
• Buddhismens "nordliga kanon" (mahayana) tillkom på det fjärde buddhistiska konciliet under kung Kanishka.
• Stridsvagnar, kraftigt bepansrade fordon med en 75–125 mm kanon som huvudvapen och en vikt på flera tiotals ton.
• Haubits (militärförkortning: haub) avser i grunden en kanon som kan skjuta med stor utgångsvinkel för både indirekt och direkt eld (fleckeld).
• Polykleitos, en av den högklassiska tidens främsta bildhuggare, formulerade den så kallade proportionsläran, kanon, med regler och teknik för att i konst avbilda den mänskliga anatomin.
• Elevationsvinkel – den vinkel en kanon, haubits eller granatkastare ställs in att luta från horisontalplanet när pjäsen avfyras.
• Under hans tid som assistent blev han flera gånger skjuten ur en kanon och fick pajer i ansiktet, vilket ledde till att han blev arg på Krusty, klädde ut sig till och satte dit honom för väpnat rån på Kwik-E-Mart.
• Kanonisk rätt, jus canonicum (grekiska: kanon / κανών, regel, standard) åsyftar specifik kristen rättsordning och interna, ecklesiastiska lagar om det världsliga livet, en kanonisk lag, med traditioner från 300-talets kyrkomöten.
• Melito, som var biskop av Sardes, författade en mängd skrifter, som gått förlorade, bland annat en apologi, ställd till Marcus Aurelius, antimontanistiska och exegetiska skrifter, med anmärkningar om palestinensiska kanon (samling av fragmenten i Ottos Corpus apologetarum christianorum, band 9).
• Kanon (av grekiska κανών / kanon och latinets canon; 'rättesnöre', 'regel'), det eller de för en religion grundläggande rättesnören, regler, normer och liknande vilka återfinns i helig skrift, muntlig tradition och annat.
• Spelaren styr en kanon som alltid är längst ned på skärmen men kan glida i sidled åt höger och vänster.
• Kanontorn – en konstruktion som innehåller en kanon av något slag som skyddar själva vapnet samt tornets eventuella besättning.

Förberedelsen av sidan tog: 88,31 ms.