Definition & Betydelse | Svenska ordet KYRKOHERDE

Definition av KYRKOHERDE

1. präst med befattning ordinarie ledare för ett pastorat

Exempel på hur man kan använda KYRKOHERDE i en mening

• Lars Björnsson (latin: Laurentius Beronis), född omkring 1494 i Sankt Nicolai församling, Stockholm, död omkring 1571 i Arnäs församling, Ångermanland, var en svensk präst, kyrkoherde i Arnäs församling och prost över norra Ångermanland.
• Nils Nordlander, född 30 juli 1796 i Vik i Torsåkers socken, Ångermanland, död 27 april 1874 i Skellefteå, var en svensk kyrkoherde i samt grundare av Skellefteå stad, hovpredikant, riksdagsledamot och kommunalpolitiker.
• I Svenska kyrkan används titeln ibland som synonym till kyrkoherde (formellt försvann den i Kyrkoordningen år 2000) och informellt om präster i allmänhet.
• Eosander, prästsläkt som härstammar från Östergötland genom äldste kände stamfader Magnus, kyrkoherde i Åsbo socken, nämnd cirka 1550.
• Stamfadern hette Laurentius Andreae Fahlander Cuprimontanus och var kyrkoherde i Malung på 1600-talet.
• Laurentius Andreae Fahlander (Phalander) Cuprimontanus, född ca 1580 i Stora Kopparbergs socken, död 6 feb 1665 i Malungs socken, var en svensk prost och kyrkoherde.
• D:son Cnattingius (sedermera kyrkoherde), vilka bägge då var lärare i Arvid August Afzelius' privatskola.
• Franzén var kyrkoherde i Kumla, därefter i Klara kyrka i Stockholm, samt biskop i Härnösands stift från 1834.
• Kingo blev teologie kandidat 1658 och arbetade som informator i några år innan han 1668 blev kyrkoherde i Slangerup.
• Hans far, Magnus Stagnelius, var docent i grekiska med professors namn, en tid kyrkoherde i Gärdslösa på Öland och därefter biskop i Kalmar stift.
• Dass tog studentexamen i Bergen, studerade teologi i Köpenhamn och arbetade från 1669 som informator och kaplan tills han 1689 blev kyrkoherde i Alstahaug.
• Alin var teologie doktor, prost och kyrkoherde i Sventorps församling i Billings kontrakt i Skara stift.
• Då han första gången omtalas 1500 var han dock kyrkoherde i Burs socken och kallas 1514 i en påvlig skrivelse Petrus Guto vilket kan tyda på att han var gotlänning.
• Efter prästvigning 1794 utnämndes han till kyrkoherde i Ljungby socken och samtidigt kallad till ordinarie kunglig hovpredikant.
• Hans Gädda, född 25 oktober 1725 i Tossene, död 25 december 1779 i Rommele, var magister, kyrkoherde och prost i Rommele.
• Fadern var kyrkoherde i den engelska församlingen Shirley åren 1871–1879, därefter i Dorchester några år, innan familjen slutligen hamnade i Montacute i Somerset, där fadern verkade åren 1885–1918.
• 1893 utnämndes fadern till kyrkoherde i Umeå landsförsamling och tillträdde ämbetet två år senare, då kyrkan togs i bruk efter branden 1888.
• Stamfader för ätten är Benedictus Laurentii (död 1672) som var kyrkoherde i Hållnäs pastorat av Uppsala ärkestift, vars son Pehr Sandel (död 1683) efterträdde fadern som kyrkoherde.
• Mellan 1964 och 1984 var han åter präst i Sigtuna, först som kyrkoadjunkt och från 1969 som kyrkoherde.
• Paul Gabriel Ahnfelt, född 25 mars 1803 i Gullarp, död 11 oktober 1863 i Helsingborg, var en svensk skriftställare och kyrkoherde.

Förberedelsen av sidan tog: 135,68 ms.