Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet LÄRKAN


LÄRKAN

Definition av LÄRKAN

  1. böjningsform av lärka

2

Antal bokstäver

6

Är palindrom

Nej

8
AN
KA
KAN
ÄR

1

17

35

80
AK
AL
ALN
AN
AR
ARK
KA
KAL


Sök efter LÄRKAN på:



Exempel på hur man kan använda LÄRKAN i en mening

  • Sångerna "O, om jag kunde som lärkan sjunga" och "Håll gyllene porten på glänt" är direkt överförda från tidigare EP-inspelningar.
  • Stadsbyggnadsprojektet med ”sammanbyggda villor” (begreppet radhus fanns inte än) i det nybildade kvarteret Lärkan (dagens Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan) kan ses som ett experiment och en helt ny boendeform i Stockholm på 1900-talets början.
  • Wo die Lerche singt (Där lärkan sjunger) är en operett i tre akter med musik av Franz Lehár och libretto av Alfred Maria Willner och Heinz Reichert efter teaterstycket "Dorf und Stadt" av Charlotte Birch-Pfeiffer.
  • I en stadsplan från 1902, upprättad av arkitekt Per Olof Hallman, delades storkvarteret Lärkan i fyra mindre kvarter som fick namnen (från väst till öst): Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan.
  • Fastigheten Lärkan 30 (sedermera namnändrad till Sånglärkan 4) förvärvades 1911 av byggnadsingenjören Sigfrid Larsson.
  • I en stadsplan från 1902, upprättad av arkitekt Per Olof Hallman, delades storkvarteret Lärkan upp i fyra mindre kvarter som fick namnen (från väst till öst): Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan.
  • Bland tidiga tomtköpare fanns även flera arkitekter som lät bygga stadsvillor för sig och sina familjer, exempelvis stadsplanearkitekten för Lärkstaden, Per Olof Hallman, som byggde på Sånglärkan 6, Folke Zettervall som byggde på Tofslärkan 7 och så även Thor Thorén som den 6 maj 1909 förvärvade tomt nr 18 i Lärkan (sedermera namnändrad till Trädlärkan 3) för att här låta uppföra sin privatvilla.
  • Idén hade hämtats av stadsplanearkitekten Per Olof Hallman från England och nu ville han pröva denna boendeform i Lärkstaden och det nybildade kvarteret Lärkan (dagens Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan).
  • Idén kom från England och stadsplanearkitekten för Lärkstaden, Per Olof Hallman, ville pröva den för första gången i Stockholm på det nybildade kvarteret Lärkan (dagens Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan).
  • Idén kom från England och stadsplanearkitekten för Lärkstaden, Per Olof Hallman, ville pröva den för första gången i Stockholm på det nybildade kvarteret Lärkan (dagens Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan).
  • I en stadsplan från 1902, upprättad av arkitekt Per Olof Hallman, delades storkvarteret Lärkan upp i fyra mindre kvarter som fick namnen (från öst till väst): Piplärkan, Sånglärkan, Trädlärkan och Tofslärkan.
  • Fastigheten Tofslärkan 12 bildades på det nya kvarteret Lärkan (dagens Tofslärkan, Trädlärkan, Sånglärkan och Piplärkan) som fastställdes i juni 1907 efter en stadsplaneändring.
  • Lärkans tomt nr 9 förvärvades i maj 1909 av arkitekten Thor Thorén som samtidigt även köpte ytterligare tre fastigheter i Lärkan: Trädlärkan 2, Trädlärkan 3 och Trädlärkan 9.
  • 1907 antogs en ny stadsplan i vilken storkvarteret Lärkan delats upp i fyra mindre kvarter som fick namnen (från öst till väst): Piplärkan, Sånglärkan, Trädlärkan samt Tofslärkan.


Förberedelsen av sidan tog: 121,14 ms.