Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet LERA

Definition av LERA

1. finkornig jordart som i vått tillstånd är klibbig och formbar men i torrt tillstånd är hård och fast (och därför används till keramik)
2. (utvidgat) blandning av jord och vatten

Exempel på hur du använder LERA i en mening

• En skulptör kan arbeta med alla slags material: traditionellt har lera, brons, marmor eller granit varit vanligast.
• Benämningen jordfärg har uppkommit genom att järnföreningarna är mer eller mindre uppblandade med lera av olika slag och det är lerans art som styr nyansen.
• Traditionellt har skulpturer formats ur hårda material som sten, metall, glas eller trä, eller ur plastiska material som lera, textil, polymerer och mjukare metaller.
• Den framställs genom uppvärmning av en blandning av kalksten och lera till en temperatur av 1450 °C.
• I Sverige finns alunskiffer i Närke, Skåne (vid Andrarums alunbruk), Västergötland och på Öland i form av en finkornig blandning av fältspat, lera, svavelkis och brännbara bituminösa ämnen.
• Hon deltog i skapandet av människor tillsammans med Enki, som formades av lera och blandades med blodet från ett gudomligt monster Kingu och på så sätt fick liv.
• Deglar som ska tåla höga temperaturer, till exempel smälta metaller, tillverkas av en blandning av grafit, kiselkarbid, eldfast lera och chamotte.
• Den mest kända berättelsen handlar om hur rabbinen Judah Loew ben Bezalel på sent 1500-tal i Prag skapade en golem av lera.
• Enkidu formades i lera av gudarna som sällskap åt den till två tredjedelar gud och till en tredjedel mänskliga Gilgamesh.
• Juok var hos Shillukstammen i Sudan en skapelsegud som använde lera i olika färger för att skapa de olika människoraserna.
• bland annat dokumenterat bosättningar, ett tempel tillägnat gudinnan Ninhursag och föremål i lera, koppar och järn ofta med geometrisk ornamentik.
• Förledet är ett fornnordiskt aurr med betydelsen "sand, grus, lera", men namnets innebörd är dunkel.
• Mökkurkalfe är i nordisk mytologi en jätte, som jättarna tillverkade av lera för att bistå Rungner i dennes strid mot Tor.
• En trumma är ett slaginstrument i musikinstrumentgruppen slagverk, med ett eller två membran som spänts över en cylinder eller på annat sätt cirkulärt format ihåligt föremål av material som trä, lera och metall.
• Den bildas av olika bergarter, såsom granit som innehåller mycket aluminium och inte järn som många tror, vittrar sönder och blandas ihop till en aluminiumhaltig lera.
• Keramik (av grekiska: keramos, krukmakarlera) betecknar såväl framställningen, som själva godsen av bränd plastisk lera, såsom lergods, stengods, flintgods, porslin med flera.
• Konsten består av väggmålningar, bland vilka flera är ett halvt årtusende äldre än målningarna i Pompeji, och målningar på sarkofager av de avlidna, statyer, statyetter och reliefer i gravkamrar, samt av konstverk i bränd lera, brons, smycken och ädelstensarbeten, och många utomordentligt fina guldarbeten med ornament av pålödda, nästan stoftfina guldkorn ("granuléarbeten").
• Klinhus, byggnad vars väggar består av stakar och flätverk, som tätats med en blandning innehållande bland annat lera ("lerklining").
• Lerklining eller Lerputs, tekniken att smeta en blandning innehållande bland annat lera över en vägg med inflätat ris, halm eller grenverk eller att fylla ut facken i ett korsvirkeshus.
• De kungliga palatsen i Abomey är en grupp byggnader uppförda i lera av fonfolket mellan 1650 och 1900 och återfinns idag på Unescos världsarvslista.

Förberedelsen av sidan tog: 115,60 ms.