Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet DY

Definition av DY

1. (geologi) slam, särskilt bottenslam; gyttja

Exempel på hur du använder DY i en mening

• Den är en ettårig ört och kallas även "vattensmörblomma", eftersom den inte trivs på torr mark, utan endast i stillastående vatten med dy, vid kanten av dammar och vattengropar, i avloppsdiken och liknande.
• Jordart är ett begrepp som används när man vill uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis morän, lera, rester av organismer exempelvis torv, dy eller kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja.
• Beckasinerna är till sitt levnadssätt utpräglade vadare som lever i fuktiga trakter och våtmarker där de med sin känsliga näbb rotar i dy och bland mossa och nedfallna löv för att söka sin föda.
• Vattenstäkra är ganska sällsynt i Norden, men trivs i näringsrik dy eller lera i grunt vatten, exempelvis i sjöar, åar, dammar, betesmarkspölar och diken.
• Andelig Dufworöst år 1771, som nr 49 med överskriften "Publicanens Skriftermål" och titelraden Ur djupen, ur syndens grundlösa dy.
• Dystarrens vetenskapliga artepitet limosa kan härledas från det latinska ordet limus som betyder dy eller gyttja och ger en antydan om dystarrens typiska blöta växtplats.
• Dy förekommer i naturen ofta uppblandat mer eller mindre uppblandat med gyttja, och kallas då beroende på volymförhållandet mellan dessa, gyttjig dy, eller dyig gyttja.
• I Sverige förekommer dybläddran i hela landet utom i de nordligaste fjälltrakterna, och är en relativt vanlig växt i marker med blöt torv eller dy, i gungflyn, myrar och längs med stränder.
• Kalmarbåten är ett båtfynd som låg omslutet av dy i Slottsfjärden när denna torrlades 1932 till 1934 vid restaureringen av Kalmar slott.
• Den sydliga ålbrosmen är en bottenfisk som lever på mjukbotten (dy) på ett djup mellan 150 och 500 n, gärna inte för långt ifrån kusten.
• Förleden är flertydig och kan innehålla mansbinamnet eller forsnamnet gälla, 'skrika, ropa,; vina, dåna' alternativ är att den innehåller gäl och dy syftar på en fördjupning i terrängen.
• Namnet (1349 Wesøfiordha), taget från kyrkbyn, består av förledet vesa, dy, gyttja och efterledet fjärd.
• Den förekommer vanligtvis i flodmynningars brackvatten (gärna med botten av dy eller småsten) och kring korallrev på dybotten, men har också iakttagits på öppet vatten ner till ett djup av 100 m.
• Den röda trumfisken lever över sandiga bottnar, gärna med inslag av dy, i kontinentalhyllans vatten i närheten av kusten och bukter och flodmynningarnas brackvatten.
• Håligheterna delas upp i larvceller med hjälp av mellanväggar av dy eller lera, varje cell förses med larvproviant i form av pollen, och ett ägg läggs i varje cell.
• Metoden används när grunden består av fyllnadsmassor, dy, sand, sten och liknade och bygger på idén att en betongpåle gjuts på platsen samtidigt under den pågående pålningen.
• Pålningsmetoden används huvudsakligen när grunden består av fyllnadsmassor, dy, sand, sten och liknade och innebär att ett grovt stålrör slås ner till bäriga lager, varefter pålskon av betong slås ur.

Förberedelsen av sidan tog: 160,23 ms.