Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet PÅSK

Definition av PÅSK

1. (högtider) kristen och judisk högtid som infaller under våren

Exempel på hur man kan använda PÅSK i en mening

• Den har tradition i både Sverige och Finland och konsumeras särskilt vid högtider som jul, påsk och midsommar.
• I den katolska kyrkan firas den också till minne av den kristna segern över osmanerna i belägringen av Belgrad (1456), medan de svenska och finländska kyrkorna istället firar dagen sju veckor efter Heliga Trefaldighets dag, åtta veckor efter pingst och femton veckor efter påsk.
• Dymmelonsdagen kallas onsdagen före påsk, vilken infaller under stilla veckan, och är dagen då påskfriden inleds.
• Konceptionen av denna gudinna torde få förläggas till indoeuropeisk tid, som verkar framgå därav, att ett med Ushas identiskt namn på liknande gudinneföreställningar förekommer hos flera indoeuropeiska folkfamiljer: Eos hos grekerna, Aurora hos romarna, Ēastre i fornengelsk hedendom (varifrån högtiden Easter, alltså påsk, härstammar) Auszrà hos litauerna (av en verbalbas aus-, "lysa").
• Specialprogram med inslag från tidigare säsonger har även efter programmets nedläggning sammanställts och sänts vid större högtider, till exempel påsk och midsommar.
• Med sina kolleger skapade hon en av de första kalendrarna, som utgör grunden för den judiska kalendern och därigenom indirekt fortfarande bestämmer när vi ska fira påsk.
• Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år.
• Under sitt pontifikat uppsöktes Anicetus av Polykarpos, som nått en mycket aktningsvärd ålder, för överläggningar om påskstriden; Polykarpos och andra i öster firade påsk den fjortonde dagen i månaden nisan, oavsett vilken veckodag detta var, medan man i Rom alltid firade påsk på en söndag, och den dag Herren korsfästes fredagen dessförinnan.
• Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen (en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan), på finlandssvenska fastlagstisdagen, är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk.
• Det utkommer alltså en tidning i veckan bortsett från kring jul, midsommar och påsk då tidningen utkommer med ett så kallat dubbelnummer som innebär att det är fler sidor än vanligt och går att köpa i butik under en längre period.
• Namnet Paschalis är bildat av pascha, det latinska ordet för påsk; ursprungligen gavs det till pojkar som fötts under påsken.
• Felaktigt kallas veckan före påsk ibland för påskveckan, men i kyrkans kalender är det namnet på veckan efter påsk.
• Margaret av Skottland håller ett möte på Malcome Tower i Dunfermline i försök att tvinga den Culdeekristna kyrkan att bruka de romerska riterna kring påsk, äktenskap, sabbat och nattvard.
• Andra söndagen i påsktiden är sedan 2003 års evangeliebok namnet på Första söndagen efter påsk, och har underrubriken Quasimodogeniti från inledningsorden i det medeltida introitus.
• Tredje söndagen i påsktiden är sedan 2003 års evangeliebok namnet på Andra söndagen efter påsk, och har underrubriken Misericordias domini från inledningsordet i det medeltida introitus.
• Fjärde söndagen i påsktiden är sedan 2003 års evangeliebok namnet på Tredje söndagen efter påsk, och har underrubriken Jubilate från inledningsordet i det medeltida introitus.
• Femte söndagen i påsktiden är sedan 2003 års evangeliebok namnet på Fjärde söndagen efter påsk, och har underrubriken Cantate från inledningsordet i det medeltida introitus.
• Söndagen före pingst är sedan 2003 års evangeliebok namnet på Sjätte söndagen efter påsk, och har underrubriken Exaudi från inledningsordet i det medeltida introitus.
• Anicetus träffar Polykarpos av Smyrna för att diskutera Computus, dateringen av påsk i den kristna kalendern.

Förberedelsen av sidan tog: 78,44 ms.