Definition & Betydelse | Svenska ordet RÅD

Definition av RÅD

1. tips, instruktion; rekommendation
2. samling människor vars uppgift är att ge rekommendationer eller fatta beslut
3. betalningsförmåga; tillräckligt med pengar
4. böjningsform av råda

Exempel på hur man kan använda RÅD i en mening

• Friluftsfrämjandet (under åren 1892–1938 Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige, 1938–1975 Skid- och friluftsfrämjandet) bildades 1892 och är en rikstäckande svensk ideell organisation som arrangerar guidade friluftsaktiviteter inom en rad områden för sina medlemmar.
• Indien och Indiska halvön utgör inte något enhetligt religionsområde utan är en subkontinent, där hundratals miljoner människor bekänner sig till en lång rad olika religioner och religiösa system.
• Friluftsfrämjandet (under åren 1892–1938 Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige, 1938–1975 Skid- och friluftsfrämjandet) bildades 1892 och är en rikstäckande svensk ideell organisation som arrangerar guidade friluftsaktiviteter inom en rad områden för sina medlemmar.
• Indien och Indiska halvön utgör inte något enhetligt religionsområde utan är en subkontinent, där hundratals miljoner människor bekänner sig till en lång rad olika religioner och religiösa system.
• Anledningen till att Sverige valde att inte medverka var att man helt enkelt inte hade råd, efter att ha arrangerat Eurovision Song Contest året innan, men också på grund av att politiska vänstergrupper i landet protesterade mot evenemanget.
• Inom framför allt romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna är en orden en kongregation, en sammanslutning, vars medlemmar avgivit särskilda löften (vanligen fattigdom, kyskhet och lydnad) i syfte att på ett radikalare sätt efterleva Kristi befallningar och råd.
• Ursprunget till riksrådet var att kungen, omgiven av stormän i sin närhet, naturligt inhämtade dessas råd och stöd vid beslut.
• Omnämnd som riddare 1291, som kung Birgers råd 1299 och 1305, senare som hertigarna Eriks och Valdemars råd.
• Gisle Elinesson omtalas första gången 1310, blev riddare mellan 1315 och 1317 och satt i änkorna till hertig Eriks och Valdemars råd 1318.
• Carl Gustaf Mörner af Morlanda – guvernör över Göteborgs och Bohus län, fältmarskalk och kungligt råd, se Carl Mörner (1658–1721).
• Han blev överste 1656, generalmajor av kavalleriet 1664, generallöjtnant 1670, friherre 1673, general 1674, fältmarskalklöjtnant 1677, fältmarskalk 1678, generalguvernör över de tidigare danska landskapen Skåne, Halland, Bohuslän och Blekinge 1680 samt kungligt råd 1681 och greve 10 december 1687.
• 1186 utfärdades det första kejserliga privilegiet för staden, och 1246 fastställdes valordningen till stadens råd och rådets befogenheter definierades.
• Februari – Karl XI ersätter titeln "rikets råd" med "kungligt råd", för att ytterligare inskärpa riksrådets minskade makt och att framhäva sin egen.
• Nils Carlsson Gyllenstierna, greve Gyllenstierna af Fogelvik 1706, född 13 oktober 1648 i Wismar död 30 mars 1720, var en svensk militär (kavallerist), ämbetsman; överste 1677, generalmajor 1693, landshövding i Jönköpings län 1693, generallöjtnant 1696, general 1698, generalguvernör i Bremen-Verden 1698, kungligt råd 1705, fältmarskalk 1709, president i Krigskollegium 1710.

Förberedelsen av sidan tog: 126,50 ms.