Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SUBJEKT

Definition av SUBJEKT

1. (grammatik) satsled som betecknar den eller det som "gör" det som betecknas av satsens predikat; nödvändig del av fullständiga svenska satser utom i imperativ
2. (logik) det ett påstående handlar om
3. (filosofi, juridik) bärare av medvetandeupplevelser, person, medborgare, rättssubjekt

Exempel på hur man kan använda SUBJEKT i en mening

• Objekt (satsdel) – den satsdel som beskriver de ting och personer som medverkar i en sats utan att utgöra subjekt.
• Självständighet eller oavhängighet innebär att en stat är fullständigt oberoende gentemot andra och räknas som ett eget subjekt med handlingsförmåga i det internationella samfundet.
• Kronan – en ålderdomlig/föråldrad benämning på såväl svenska staten (främst som förmögenhetsrättsligt subjekt, se fiskus) som Sveriges regering.
• Dualis är ett speciellt grammatiskt numerus (utöver singularis och pluralis) som används för exakt två subjekt eller objekt.
• Trialis är ett speciellt grammatiskt numerus (utöver singularis, dualis och pluralis) som används för exakt tre subjekt eller objekt.
• Strukturalism är ett samlingsnamn på ett betraktelsesätt inom skilda områden som studerar strukturer och system istället för subjekt, sanning eller innehåll.
• Motsatsen är infinita verb, till exempel infinitiv som inte böjs enligt verbets former utan fungerar som ett substantiv i satsen (verbets substantivform) såsom objekt, subjekt etc.
• Infinita verb är inom lingvistik en term för sådana verb som inte begränsas av ett subjekt och som i svenskan inte ensamma kan utgöra predikatsled i en fullständig sats.
• Svenskan och andra germanska språk har subjektstvång, vilket innebär att satser i regel måste uttrycka ett subjekt, men det finns många undantag.
• Förbundsländerna är egna folkrättsliga subjekt – ur ett juridiskt perspektiv är det länderna som tillsammans har bildat förbundsrepubliken och inte tvärtom att förbundsrepubliken har skapat förbundsländerna.
• Subjektivism – inom filosofin en uppfattning att för att något skall existera så krävs det att ett subjekt varseblir eller reagerar känslomässigt på det.
• Modern ryska hör till de språk som helt saknar kopula och kan binda ihop subjekt och predikativ utan något verb.
• Att eftersträva hög kvalitet sätts ofta i motsats till hög kvantitet, det vill säga ett stort antal objekt eller subjekt som berörs av en aktivitet.
• Dessa particip är alltid aktiva, vilket innebär att verbet i en motsvarande sats som har huvudordets referent som subjekt får aktiv diates: en sjungande man – en man som sjunger.
• I dessa språk har man inte tudelning mellan subjekt och objekt utan skiljer i stället mellan den eller det aktivt handlande (subjektet till ett transitivt verb) och den eller det som utsätts för ett skeende (objektet till ett transitivt verb eller subjektet till ett intransitivt verb).
• Ett predikativ (av senlatinets praedicativus, av predikat) är en satsdel som vanligen består av ett substantiv, adjektiv eller particip och som relaterar en egenskap till satsens subjekt eller objekt.
• Abazinska är ett SOV-språk med ergativ satsstruktur, och subjekt, direkt objekt och indirekt objekt markeras med verbaffix istället för kasus.
• Även den som påverkas av handlingen lämnas omarkerad, vilket innebär från en svensktalandes synvinkel att det som i svenska kallas subjekt får olika markering i det ergativ–absolutiva språket beroende på om det är ensam roll i satsen eller ej.
• Subjektivism är inom filosofin en uppfattning att för att något skall existera så krävs det att ett subjekt varseblir eller reagerar känslomässigt på det.
• Ryssland är enligt konstitutionen en federation bestående av 83 subjekt, som kan vara antingen delrepubliker, kraj, oblaster, federala städer, autonoma oblast eller autonoma distrikt.

Förberedelsen av sidan tog: 67,90 ms.