Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SUBJEKTET
SUBJEKTET
Definition av SUBJEKTET
- böjningsform av subjekt
Antal bokstäver
9
Är palindrom
Nej
Sök efter SUBJEKTET på:
Exempel på hur man kan använda SUBJEKTET i en mening
- Mellan de filosofer som benämns existentialister finns väsentliga skillnader, men de delade tron att filosofiskt tänkande börjar med det mänskliga subjektet – inte bara det tänkande subjektet utan det agerande och kännande, den levande mänskliga individen.
- Detta kan bero på att språket böjer verbet i person, vilket innebär att information om subjektet finns inbakad i verbet.
- Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).
- Schulze påstod, att det inte var bevisat att inte även kunskapens innehåll kunde ha sin grund i subjektet eftersom då "tinget i sig" enligt Kant var otillgängligt för kunskapen, kunde vi heller inte veta om dess verkningar, och då kausaliteten endast sägs gälla om fenomenen, kan "tinget i sig" ej fattas som orsak till något.
- Hjälpverbet vill gör att satsen uttrycker subjektets avsikt och önskan, utan att uttrycka sig om huruvida subjektet faktiskt äter.
- Aktivum markerar att subjektet är den handlande i satsen (det vill säga är aktivt), till skillnad från exempelvis passivum, där subjektet utgör föremålet för handlingen.
- Passivum markerar att subjektet är föremålet för handlingen i satsen, till skillnad från exempelvis aktivum, där subjektet utgör den handlande.
- I dessa språk har man inte tudelning mellan subjekt och objekt utan skiljer i stället mellan den eller det aktivt handlande (subjektet till ett transitivt verb) och den eller det som utsätts för ett skeende (objektet till ett transitivt verb eller subjektet till ett intransitivt verb).
- Det gäller till exempel en hel del språk i vilka verben böjs efter person, varpå subjektet ofta avslöjas av verbformen, men förfarandet är inte begränsat till denna typ av språk.
- Inom kunskapsteorin innebär subjektivism ståndpunkten att den mänskliga kunskapen uteslutande eller företrädesvis är betingad genom det mänskliga subjektet och inte den objektiva verkligheten.
- Det innebär att subjektet i en transitiv sats märks (i de flesta fall) med en särskild partikel, nee (eller e, i vissa dialekter), medan subjektet i en intransitiv sats, liksom det direkta objektet i en transitiv sats, är omarkerade.
- Enligt djupekologi går det inte att vara objektiv, man präglar alltid allting genom subjektet, vad vi väljer att ta upp, formuleringar och vinklingar och hur objektiva vi än söker vara.
- Måttsuttrycket kan hamna i position som predikativ om parameterordet är utelämnat: Hon var bara en och femti (dvs "lång)", om parametern finns uttryckt i subjektet: Vinkeln var 170° eller, slutligen, om parametern är utformad som en prepositionsfras: Bordet var 70 cm på bredden, Stammen var halvannan meter i omkrets.
- Sumeriskan är ett ergativt språk som markerar det grammatiska subjektet i en sats beroende på om satsen det ingår i är transitiv eller intransitiv, till skillnad från nominativ–ackusativa språk (som svenska), som istället markerar objektet i en sats om det utsätts för en handling.
- Vill man frångå neutraliteten och genom ordföljden framhäva (topikalisera) ett visst annat satsled än subjektet genom att inleda satsen med detta medför V2-regeln att subjektet måste komma efter predikatsverbet ("omvänd ordföljd") i stället för före, eftersom predikatsverbet annars skulle bli tredje satsled.
- Ett reflexivt pronomen är inom grammatiken ett pronomen som i regel syftar tillbaka på subjektet i samma sats.
- Oftast skall verbet kongruera med subjektet i person och/eller numerus, dvs anta olika form beroende på vilket pronomen subjektet är eller motsvarar.
- Agentens morfologiska och syntaktiska egenskaper beror på språktyp: i nominativa språk är agenten identisk med subjektet i aktiv sats, i ergativa språk står agenten i ergativ.
- Internalism vad gäller rättfärdigande av kunskap innebär att alla faktorer som krävs för att en trosuppfattning ska vara rättfärdigad måste vara kognitivt åtkomliga för subjektet, det vill säga interna.
- Som Dramatiska Institutets förste doktorand disputerade han med avhandlingen Inter esse: Det skapande subjektet, Norén och Reality (Gidlunds förlag 2008).
Förberedelsen av sidan tog: 91,32 ms.