Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet MANA

Definition av MANA

1. uppmana
2. (vanligt i olika typer av rollspel) lagrad förmåga att utföra magi

Exempel på hur man kan använda MANA i en mening

• Prinsens föräldrar var av brev att döma mycket måna om att han skulle tala latin flytande och uppmanade Lenaeus och Kenicia att även under måltiderna samtala på latin.
• Allt, som väcker förvåning, som skiljer sig från det vanliga, är mana: en person, till exempel en trollkarl, med ovanlig begåvning, ett djur med ovanlig styrka, vissa vattendrag, en konstigt formad klippa, ett ovanligt buller.
• Västerländska exempel är dentalt klickljud som skrivs "tsk-tsk" och som uttrycker misstrogenhet och lateralt klickljud som används för att mana på hästar.
• Under boxarupprorets krig 1900 sökte han i det längsta mana änkekejsarinnan Cixi till försiktighet; efter kejserliga familjens flykt från Peking förde han och Li Hongzhang fredsunderhandlingarna med de intervenerande utländska makternas representanter.
• Man får hela tiden tillbaka en viss mängd mana vilket gör att man kan vänta med att utföra kombos för att sedan kunna utföra en kraftfullare kombo som drar mera mana.
• Enligt legenden lyckades en äldre medlem ur Hay vända slagets utgång genom att mana de flyende skotska trupperna med ropet "dör ni hellre i flykt än tappert på fältet?", och därefter tillsammans med sina två söner lett ett dristigt motanfall, vilket fick de danska fienderna att tro att nya skotska trupper hade anlänt.
• Förhoppningen är att lyckas samla en miljon namnunderskrifter till en inlaga vilken skall mana nationella och internationella ledande aktörer att föra upp hungerfrågan högst upp på den politiska agendan.
• En känd folksaga handlar om hur magikern Loftur Þorsteinsson försökte mana fram boken men sedan förlorade sitt liv på grund av det.

Förberedelsen av sidan tog: 445,40 ms.